Fem största konkurserna i Sveriges historia

Genom åren har Sverige bevittnat flera stora företagskollapser som lämnat djupa avtryck i ekonomin. Från Kreugerkraschen på 1930-talet till Northvolts fall i år, dessa händelser har format Sveriges affärsvärld. Här är en sammanfattning av fem betydande konkurser.

• Northvolts konkurs är den största sedan 1930-talet.
• Kreugerkraschen hade stora politiska och ekonomiska konsekvenser.
• SAAB:s konkurs markerade slutet för en ikonisk biltillverkare.

Enligt Kollega har Sverige sett flera spektakulära företagskrascher genom åren. Dessa konkurser har inte bara påverkat de direkt inblandade bolagen utan också hela den svenska ekonomin och dess aktörer.

Kreugerkraschen: En ekonomisk jordbävning

Ivar Kreugers död 1932 markerade början på en av de mest kända svenska konkurserna. Hans imperium, som kontrollerade 60 procent av Stockholmsbörsens bolag, kollapsade under en likviditetskris. Detta fick omfattande politiska och ekonomiska konsekvenser.

När gruvprojektet i Norrland föll

Northland Resources, ett gruvföretag med inriktning på järnmalm, gick i konkurs 2014 med skulder på 14 miljarder kronor. Trots investeringar från ett konsortium kunde bolaget inte undvika ekonomisk kris.

SAAB Automobile och Panaxia

SAAB Automobile begärdes i konkurs 2011 efter ekonomiska problem som till stor del skylldes på General Motors sätt att sköta bolaget. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda.

Sportbilstillverkaren Spyker Cars tog över 2009 men misslyckades med att vända utvecklingen och senare köpte kinesiska NEVS fabrikerna för elbilstillverkning, men planerna blev aldrig verklighet.

Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Kollega

Värdetransportföretaget Panaxia grundades 1993 och växte snabbt, med över 1 000 anställda som mest. Bolaget hade en stark börsutveckling men drabbades av ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta fortsatt utlåning. 2012 gick Panaxia i konkurs, med ett antal rättsliga efterspel.

IT-kraschen: En tid av oro och förlust

I slutet av 1990-talet växte bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com fram, drivna av unga entreprenörer. Internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades – åtminstone på pappret.

Men boomen blev kortvarig. Efter att Stockholmsbörsen stigit 80 procent på fem månader, vände det tvärt. Den 6 mars 2000 markerade starten på IT-kraschen, och i maj gick Boo.com i konkurs.

Raset pågick i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av börsvärdet. Många företag gick under, men småspararna drabbades hårdast.