Matpriserna i Norge föll i februari, ned med 0,7 procent jämfört med januari. Detta bidrog till att dra ned inflationen oväntat mycket. - Det har en naturlig förklaring.
Prisnedgången på livsmedel i Norge i februari är ovanlig. Det har inte hänt på 23 år, enligt den norska statistikbyrån SSB.
Ett tillfälligt priskrig mellan norska livsmedelskedjor – som en reaktion på tecken på minskad efterfrågan bland räntepressade hushåll – är en viktig förklaring. Dessutom har ett nytt säsongsmönster för prisbildningen för livsmedel i Norge etablerat sig.
Helt förändrat säsongsmönster
Stora norska grossister och leverantörer i livsmedelsbranschen gjorde nämligen i fjol upp om att sluta förhandla fram så kallade huvudavtal om priserna – vilket av tradition har lett till stora prisökningar i just februari och juli. Från och med i år ska leverantörspriserna i stället justeras löpande, månad för månad, enligt Kjersti Haugland.
– Det betyder att säsongsmönstret i prissättningen har blivit helt förändrat, säger hon.
Huvudaktörerna i Norges livsmedelsbransch hävdar att konkurrensen är hård. Men norska myndigheter har i inflationschockens spår flera gånger inlett granskningar av prisbildningen.
– Det är fortsatt en väldigt hög prisökning. Jämfört med februari 2023 hade priserna på mat och dryck ökat med 6,1 procent i februari i år, säger Haugland.
– Men konkurrensen kan ha hårdnat då konsumenterna har blivit mer prismedvetna än tidigare. Den höga räntan gör att hushållen är mer försiktiga i sin konsumtion, tillägger hon.
Stora löneökningar
Det tillfälliga priskriget som drog ned priserna i februari i år kan mycket väl följas av prishöjningar igen, enligt Haugland.
Som de flesta ser hon Norges inflationsproblem som lite svårare att få ordning på än det svenska. Utrymmet för prishöjningar (inflation) är helt enkelt större i Norge, då arbetsmarknaden är hetare och de norska hushållen – med stora löneökningar – har klarat inflations- och räntechocken mer helskinnade än grannarna i Sverige.
Fakta: Värre för svenska hushåll i inflationschocken
Hushållen i Norge har inte drabbats alls lika hårt som grannarna i Sverige i inflations- och räntechocken 2022-2023, om man mäter köpkraften. Norges reallöner sjönk 1,3 procent 2022 och 0,1 procent 2023. I Sverige var nedgångarna 5,2 procent 2022 respektive 4,5 procent 2023.
Det handlar bland annat om betydligt större löneökningar i Norge, på i snitt 4,4 procent 2022 och 5,3 procent 2023. Löneökningarna i Sverige var under de båda åren 2,7 respektive 3,7 procent.
Konjunkturnedgången i Sverige har också varit tydligare, med en BNP-nedgång på 0,2 procent 2023. I Norge växte BNP med 1,0 procent i fjol.
Källa: Joakim Goksör/TT
