De relativt låga löneökningarna i fjol har stärkt svensk industri och konkurrenskraft. Därför är det tid att växla upp lönekraven, anser mäktiga metallfacket. - Utgångsläget ser väldigt bra ut just nu, säger avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Inflationen skenade mitt i den förra stora avtalsrörelsen. Och det fanns många som tyckte att den svenska fackföreningsrörelsen var väl lama i lönekraven. Facit blev stora reallönesänkningar när inflationen tagit sitt.
I andra länder som Tyskland och andra viktiga konkurrentländer för svensk exportindustri har lönerna stigit mer. Därmed har de svenska arbetskraftskostnaderna för företagen ökat mindre i Sverige, enligt fackens analys.
– Vi har stärkt vår konkurrenskraft. Den svenska exporten har ökat med 3,9 procent, medan exportmarknaden bara ökat med 2,5. Det innebär då att svenska företag har tagit marknadsandelar, säger IF Metalls förhandlingschef Veli-Pekka Säikkälä.
"Den tiden är förbi"
Han pekar på att de svenska industriföretagen har gjort stora vinster under 2023.
– Det här gör att vårt utgångsläge inför nästa års avtalsförhandlingar ser väldigt bra ut just nu.
Så även om inflationen är på väg ner. Det är inte läge att tala om någon generell nedväxling av lönekraven som för några år sedan. Kanske inte över fyra procent som det blev under fjolårets inflationsår, men heller inte nedåt två procent igen, enligt Säikkälä.
– Den nedväxlingen som vi gjorde 2013 och haft de här tio åren, den tiden är förbi. Vi ser att vi kommer upp i löneökningar som, ja det är inga låga tvåor längre. Nu pratar vi om treor (i procentuella påslag). Det kommer snarare se ut som det gör i år. 3,3 procent har vi i år, säger han.
Ingen revansch
Han vill inte tala om någon revansch.
– Jag tror det var rätt att inte begära kompensation för hela inflationen. Vi ser att inflationen går ner nu. Vi tror att det här innebär att vi kommer att ha reallöneökningar redan i år, säger Säikkälä.
Enligt fackets egen preliminära statistik fick metallarna på det största avtalet, Teknikavtalet (som berör verkstadsindustrin), i genomsnitt 4,5 procent procent mer i lön i fjol, baserat på samma individer. Räknat på hela kollektivet blev det bara 3,6 procent, en siffra som förmodligen pressats av att nyanställda kommit in på lägre löner.
Fakta: Löner – avtal och utfall
Det tvååriga centrala löneavtalet, april 2023-mars 2025, som stora delar av den privata arbetsmarknaden följt, angav 4,1 respektive 3,3 procent i löneökningar, varav viss mindre del kan handla om ökade pensionsavsättningar.
I lokala förhandlingar kan det sedan bli mer. Även nyanställningar, jobbyten påverkar den allmänna löneökningsnivån.
Utfallet för helåret 2023 blev i genomsnitt 3,8 procent i löneökningar i hela ekonomin, varav 4,1 procent i privat sektor och 3,2 procent i offentlig sektor.
Källa: Medlingsinstitutet
Källa: Olle Lindström/TT
