Experter om dystra siffran: Därför toppar Sverige arbetslösheten i EU

Sverige är ett av länderna i EU med högst arbetslöshet, enligt officiell statistik. Men riktigt så enkelt är det inte, enligt experter som TT har pratat med.

På onsdagen kom de senaste månadssiffrorna över arbetslösheten från Arbetsförmedlingen, 7,1 procent. En hög siffra, trots en liten minskning från föregående månad.

Men när Sverige jämförs med andra europeiska länder så är det SCB:s månatliga arbetskraftsundersökning (AKU) som man utgår ifrån. Och enligt AKU är arbetslösheten drygt nio procent, näst högst i hela EU.

Hur ska man då förstå skillnaden?

En urvalsundersökning

– Arbetsförmedlingens siffror och AKU fångar lite olika saker, säger Simon EK, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Han förklarar att Arbetsförmedlingens siffror utgår ifrån registerdata och hur många som är inskrivna som arbetslösa medan AKU är en urvalsundersökning som omfattar en grupp slumpmässigt utvalda personer och mäter deras status en viss vecka.

Enligt AKU betraktas den som inte är sysselsatt på arbetsmarknaden men aktivt söker arbete som arbetslös, oavsett om man är inskriven vid Arbetsförmedlingen eller inte.

– Det kan ju vara så att personer som inte är sysselsatta och som söker jobb låter bli att skriva in sig på Arbetsförmedlingen för att de ändå inte är berättigade till a-kassa eller ekonomiskt bistånd, säger Simon Ek och nämner som exempel studenter eller äldre som söker jobb för att dryga ut sin budget.

Tillförlitligt?

Är AKU då ett tillförlitligt sätt att jämföra arbetslösheten EU-länder emellan?

– AKU-frågorna är ju utformade för att man ska kunna jämföra mellan länder, de är harmoniserade. Sedan är det klart att det spelar roll för svaren i undersökningen hur till exempel arbetsmarknadspolitiken i varje land är utformad. Ställs det hårda krav på att söka arbete för att få en viss ersättning så är det fler som kommer att ange att de söker arbete, säger Ek.

Susanne Spector, chefsekonom på Danske bank och expert på arbetsmarknadsekonomi, är inne på samma linje.

– Personer som i andra länder står utanför arbetskraften räknas i större utsträckning som arbetslösa i Sverige, säger hon och fortsätter:

– Den öppna arbetslösheten på 3,7 procent, det vill säga antalet som är inskrivna som arbetslösa och bedöms kunna ta ett arbete utan insats, vore egentligen ett bättre mått för att jämföra med andra länder och då skulle skillnaden bli mindre.

Källa: Maria Stensson/TT / Börskollen