Europa står inför en utmanande vinter när det gäller energiförsörjningen, där skenande el- och gaspriser skapar en känsla av osäkerhet över hela kontinenten. En kombination av låg produktion från förnybara energikällor, höga gaspriser och geopolitiska spänningar har skapat en energikris som påverkar både hushåll och industrier.
Tyskland – en central aktör i energikrisen
Tyskland är i fokus för Europas energisituation, med en energimix som till stor del är beroende av fossila bränslen. Förra veckans ”Dunkelflaute” – en period med extremt låg produktion från vind- och solkraft – satte press på landets energisystem. Under denna period stod fossila bränslen för över 70 procent av elproduktionen, vilket drev upp både gas- och elpriserna.
Beslutet att fasa ut kärnkraften i Tyskland har också gjort systemet mer sårbart. Utan kärnkraftens stabila och koldioxidsnåla elproduktion har landet blivit beroende av kol och gas, särskilt under perioder med låg tillgång till förnybar energi.
Skenande elpriser i Sverige
Den tyska energikrisen påverkar också Sverige, där de södra delarna av landet lider av höga elpriser. I elområde 4, som inkluderar Skåne, har elpriserna stundtals nått toppar på över tre kronor per kilowattimme. Detta står i stark kontrast till norra Sverige, där vattenkraften håller priserna låga.
Det svenska elsystemets koppling till den europeiska marknaden innebär att höga priser i Tyskland får en direkt effekt på södra Sverige. Om de kärnkraftsreaktorer som stängts ned de senaste åren hade varit i drift, hade det varit lättare att hantera de tyska prisökningarna och hålla elpriserna stabila i södra Sverige. För att komma undan med så billig el som möjligt måste du teckna bästa elavtal.
Gasmarknadens sårbarhet
Den europeiska gasmarknaden är i ett mycket ansträngt läge. Trots att gaslagren är välfyllda inför vintern, är nivåerna lägre än vid samma tidpunkt förra året. Osäkerheten är särskilt stor kring de ryska gasleveranserna som fortfarande når Europa via Ukraina. Avtalet som möjliggör dessa leveranser löper ut vid årsskiftet, och om det inte förlängs kan det leda till ytterligare prisökningar.
Samtidigt växer konkurrensen om flytande naturgas (LNG), där Asien spelar en allt större roll. Om länder som Kina ökar sin efterfrågan på LNG kan det minska Europas tillgång och ytterligare driva upp priserna.
Marknaden balanserar på en knivsegg
Analytiker varnar för att marknaden är extremt känslig inför vintern. Om gasleveranserna störs eller om vintern blir kallare än väntat, kan priserna stiga snabbt. Marknaden oroar sig också för att låga lagernivåer vid vinterns slut kommer att skapa stora utmaningar för påfyllning nästa sommar.
Denna oro reflekteras i framtida gaskontrakt, där sommaren 2025 redan handlas till högre priser än vintern samma år – ett ovanligt fenomen som speglar osäkerheten på marknaden.
Behöver Europa ett långsiktigt energiperspektiv?
På längre sikt kan en ökad produktion av LNG från Qatar och USA bidra till att stabilisera marknaden, men dessa satsningar kommer inte att få effekt förrän om flera år. Under tiden behöver Europa hantera sitt beroende av fossila bränslen och samtidigt öka sin kapacitet för förnybar energi.
Beslutet att stänga ned kärnkraften, särskilt i Tyskland, har kritiserats för att vara kortsiktigt. Den nuvarande energikrisen visar tydligt på vikten av planerbar, koldioxidsnål energi för att hantera oförutsägbara situationer som Dunkelflautes.
Vad väntar framöver?
Den närmaste framtiden är fylld av osäkerhet, och det är svårt att säga hur priserna kommer se ut i vinter. Om vintern blir mild och gasleveranserna från Ryssland fortsätter, kan priserna stabiliseras. Men om något av dessa scenarier uteblir kan marknaden drabbas av en prischock. Analytiker tror att toppen för el- och gaspriser kan komma mot slutet av året, beroende på hur vintern utvecklas och hur gasmarknaden reagerar.
Samtidigt förväntas priserna förbli höga jämfört med historiska nivåer, även om de inte når de extrema topparna från 2022. För hushåll och industrier innebär detta en fortsatt tung börda, med osäkerhet som präglar både kort- och långsiktiga energikostnader.