Regeringen vill bygga ut elnät och produktion för miljarder – notan kommer att läggas på elkunderna, varnar elbolagen inför att en elproposition läggs fram på tisdagen.
Tre mål ska presenteras i regeringens så kallade energipolitiska inriktningsproposition: planeringsmål, leveranssäkerhetsmål och energieffektiviseringsmål.
Elbranschen har suttit nära framtagandet av förslagen och också kunnat komma med egna inspel. TT har pratat med några företrädare för främst elbolagen som räds få kraftigt ökade kostnader.
– Det är en ambitiös inriktning, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på ett av de stora elbolagen, Ellevio.
Saknar korta mål
Ett av de övergripande målen är att Sverige ska ha en elproduktion med tillhörande elnät på plats 2045 som ska kunna leverera ungefär dubbelt så mycket el, 300 TWh (terawattimmar), som i dag.
Men propositionen saknar etappmål, enligt vad de som haft insyn förstått. Och det riskerar göra att för lite händer på kort sikt.
– Om man inte har något mål som relaterar till nät eller elproduktion på kort sikt, då har man ju ingen främjande politik som stödjer att det sker, säger Bergström.
Dessutom saknas finansiering i propositionens konsekvensanalys.
– Det ligger alldeles för långt fram i tiden och är helt ofinansierat. Det blir kunderna som får betala, säger Henrik Bergström.
Vem kommer vilja betala?
Att leva upp till de olika målen, som exempelvis leveranssäkerhet med så kallad ö-drift där regioner ska kunna bli självförsörjande i tider av ökad osäkerhet i omvärlden, kommer att kräva stora utbyggnader av elnäten. Och den notan kommer att via elnätsbolagen hamna hos företag och hushåll.
– Då kommer vi tappa acceptansen. Vem kommer vilja ha det här om allting dumpas på befintliga kunder med samma skatter? säger Henrik Bergström.
Källa: Olle Lindström/TT
