Ekonomen: Läge att gasa på i finanspolitiken
Den dämpade inflationen öppnar för ett större reformutrymme i regeringens höstbudget, enligt Swedbanks chefekonom Mattias Persson. – Det är läge att investera mer på framtiden, säger han.
Regeringen sänker prognosen för inflationen och höjer tillväxtprognosen för i år. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) är kampen mot inflationen vunnen.
– Jag delar synen på att inflationen ser ut att ligga klart under målet framöver. Möjligen är finansministern lite väl pessimistisk inför framtiden när man tittar på möjligheterna för Riksbanken att sänka styrräntan – och framför allt vad en lägre inflation innebär för hushållens köpkraft i Sverige, säger Mattias Persson.
Inflationen under målet
Nordeas chefekonom Annika Winsth tror också att inflationen kommer ligga under målet det närmsta året.
– Även nästa år kommer den ligga under målet är vår bedömning.
Däremot anser Annika Winsth att tillväxtprognosen är för optimistisk från regeringen.
– Den är lite för hög. Jag skulle säga 1 procent i år och sen kanske 2,5 procent för 2025.
Trots allt ljusare utsikter i ekonomin var Svantesson på en pressträff försiktig med att diskutera ett ökat reformutrymme i höstens budget. Regeringen kommer med en ny prognos för ekonomin i augusti.
– Detaljerna uteblev. Vi vet att det kommer reformer och det är läge för mer reformer, att gasa på nu i finanspolitiken, säger Mattias Persson.
Väntar sig satsningar
Jobbskatteavdrag, förändrad skatt på ISK och sänkt grundavdrag för pensionärer är några satsningar som Mattias Persson väntar sig.
– Allt det lär komma även om vi inte vet hur mycket det blir. I dagsläget räknar vi med 50 miljarder i ofinansierade reformer, men det kan mycket väl bli mer.
Annika Winsth tror framförallt att det är kommuner och regioner som kommer behöva stöd framöver.
– Kommuner och regioner har ett väldigt utsatt läge. De påverkas ju också av lågkonjunkturen både via skatteintäkterna och sen har de stora investeringsbehov. Och de drabbas ju också av den inflation som har varit och högre räntor.
– Vilket gör att jag tror att de kan behöva mer stöd.
Källa: Joakim Magnå/TT, Karin Rader/TT