Stigande matpriser, kraftigt höjda boräntor, elprischocker och sänkta reallöner. De senaste åren har varit en tuff ekonomisk utmaning för många. Men under 2025 ser hushållen ut att kunna räkna med ett efterlängtat lyft.
När Elisabeth Svantesson (M) tillträdde som finansminister 2022 hade hon både skenande mat- och elpriser att ta hänsyn till.
I takt med att Riksbanken också höjde räntan blev många hushåll hårt ekonomiskt pressade.
Budgetarna för 2023 och 2024 blev därför betydligt mer återhållsamma än vad svenskarna hade vant sig vid under pandemin.
– Man har inte velat motverka penningpolitiken genom att stimulera ekonomin. Det här blir första gången som Svantesson får lite utrymme att faktiskt vara expansiv i budgeten, säger privatekonomen Shoka Åhrman vid SPP Pension.
Ska kompenseras
I juni meddelade Elisabeth Svantesson att kampen mot inflationen var vunnen. I budgeten för 2025 kommer regeringen att göra ofinansierade satsningar på 60 miljarder kronor, betydligt mer jämfört med 40 miljarder de senaste två åren.
Hushållen ska kompenseras, enligt finansministern. Men Shoka Åhrman ser inte hushållen som budgetens stora vinnare, av det som hittills aviserats.
– Generellt kan man säga att stora summor går till försvar, rättsväsende, infrastruktur och forskning. Det går inte så mycket pengar direkt in i plånböckerna, utan mycket av satsningarna är breda stimulanser i ekonomin i stort, säger hon och fortsätter:
– Men vi ska inte glömma att ekonomisk tillväxt också gynnar hushållen långsiktigt.
Gynnas av kombination
Hittills har regeringen gått ut med satsningar på hushållen för 2025 på runt 30 miljarder kronor. Det är inklusive drygt sex miljarder kronor på höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, som tas utanför reformutrymmet. Den största satsningen är ett nytt jobbskatteavdrag på elva miljarder.
Enligt Shoka Åhrman är det dock inte finanspolitikens uppgift att kompensera hushållen fullt ut för prisökningar och reallönesänkningar.
Däremot kommer hushållen att gynnas av en kombination av satsningar från politiskt håll och Riksbankens aviserade räntesänkningar, säger hon.
– Det blir inte många hundralappar du får i lägre skatt som pensionär eller om du har relativt hög inkomst. Men kombinationen av finans- och penningpolitiken är det som kommer att gynna svenska hushåll 2025.
Fakta: Det kan hushållen räkna med nästa år
Regeringen lägger 4,4 miljarder kronor på sänkt skatt på ISK-konton.
13,5 miljarder kronor läggs på ett nytt jobbskatteavdrag samt på sänkt skatt för pensionärer.
Gränsen för statlig inkomstskatt höjs till 53 590 kronor till en kostnad på drygt 6 miljarder kronor (vilket tas utanför reformutrymmet).
Flygskatten tas bort, vilket kan ge 82 kronor lägre biljettpris inom Sverige och omkring 325 kronor lägre pris för resor till USA. Skatten har dragit in runt 1,8 miljarder årligen till staten.
Drivmedelsskatten sänks till en kostnad på 5,5 miljarder kronor för helåret 2025, vilket i och för sig ska kompensera bilister för att regeringen höjer reduktionsplikten från 6 till 10 procent.
Det tillfälliga tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs till och med den 30 juni 2025, till en kostnad på 412 miljoner kronor nästa år.
Sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall, samt boendetillägg, höjs. En kostnad på 160 miljoner kronor nästa år.
Riksbanken väntas, enligt många bedömare, sänka räntan från dagens 3,50 procent till 2,00 till nästa sommar.
Reallönerna väntas stiga igen redan i år, men framför allt nästa år.
Källa: Regeringskansliet
Källa: Johanna Ekström/TT