Det händer vid ett börsras – Hur lång tid tar det för börsen att återhämta sig

Depressionen, pandemin och svarta måndagen 1987. De senaste dagarnas börsfall får experter att dra paralleller till några av de värre händelserna i ekonomisk historia. – Det här är ett av de större rasen som vi har upplevt, säger Daniel Waldenström.

På en månad har Stockholmsbörsen tappat nästan en femtedel av sitt värde. Måndagen blev blodig med nedgångar på inledningsvis närmare 8 procent, även om kurserna sedan återhämtade sig tillfälligt, för att sedan stänga på strax under 5 procent.

Vad är ett börsras?

Det finns ingen tydlig definition. Men det ska vara en stor, dramatisk nedgång, omkring 20 procent, enligt flera experter. Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, ser ett börsfall som en nedgång på 4–5 procent på en dag.

Det här är bland det blodigaste vi har sett på länge kan man säga, säger han.

Vad orsakar ett börsras?

– I grunden handlar det ju om att folk som investerar på börsen tror att priset i morgon kommer vara lägre än i dag och på fallande priser framöver. När alla gör det samtidigt på det här sättet som nu sker – vilket är extremt ovanligt – så ser vi de här enorma svängarna neråt, säger Rikard Westerberg, som undervisar i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Stockholm.

Kan man handelsstoppa hela börsen?

Hela börser kan faktiskt handelsstoppas – eller stängas, vid extrema händelser. På New York-börsen aktiveras så kallade "circuit breakers" om det breda indexet faller minst 7 procent, då börsen handelstoppas en kvart.

Vad har nuvarande fall för historiska paralleller?

Trumps tullbesked har lett till reaktioner med likheter till inledningen av finanskrisen 2008 och pandemin 2020. Under svarta måndagen 1987 rasade världens börser av oro för ett krig mellan Iran och USA, och föll på sina håll mer än 20 procent.

Vid finansbolagskraschen 1990 med Nyckeln och Gamlestaden rasade börsen 25 procent. Och Krügerkraschen, då rasade börsen i mars 1932 över 30 procent. Så det vi har sett i dag (måndag) är fortfarande inte på den typen av historiska nivåer, säger Waldenström.

Finns det några skillnader?

En skillnad mot många andra kriser är att det den här gången inte utlösts av uppblåsta värden – det vill säga en bubbla som spricker.

– Det här är mer än någonsin en politiskt utlöst kris. Det är ingen jättebubbla som spruckit på samma sätt som 2008, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Hur lång tid tar det för börserna att återhämta sig?

Det beror på om nedgången leder till en bredare ekonomisk nedgång, eller om det är en tillfällig dipp, enligt Magnusson.

– Om man tittar på den klassiska av alla börskrascher, Wall Street 1929, som följdes av den långa depressionen på 1930-talet, så kom inte aktiekurserna upp på samma nivå förrän på 1950-talet, säger han.

Vid andra kriser har det snarare rört sig om något år för kurserna.

– Men jag tror också att goda ekonomiska nyheter ganska fort skulle kunna vända det här, säger Westerberg.

Kan det bli en ny depression?

Om de höga tullarna är här för att stanna kan det leda till en depression – en utdragen recession på minst två år. Spiralen kan inledas med att folk väljer att skjuta köp på framtiden. Det i sin tur gör att företagen som säljer de varorna och tjänsterna får sämre resultat och mindre att göra, och att de säger upp personal. Då stiger arbetslösheten.

– De här tullarna som Trump nu lägger på är i praktiken en skatt på varor. Och det innebär att saker blir dyrare. Och när saker blir dyrare så får vi inflation, då blir det svårare att köpa saker för de pengar man har, säger Westerberg.

Arbetslöshet och inflation kan leda till social oro.

– I förlängningen kan det också få väldigt svåra politiska effekter. Att människor slutar ha tilltro till det politiska systemet och väljer fram andra typer av ledare. Så det kan få alla möjliga typer av obehagliga konsekvenser, säger Westerberg.

Källa: Gustav Sjöholm/TT