Regeringens förslag om att slopa skatten på de första 300.000 kronorna i ISK får hård kritik av chefsekonomen Elinor Odeberg. Trots att förslaget syftar till att sänka spartrösklarna, menar Odeberg att det snarare gynnar de redan invigda, rapporterar Dagens Industri. Hon föreslår istället en ny beskattningsmodell.
- Regeringen föreslår slopad skatt på de första 300.000 kronorna i ISK.
- Chefsekonomen Elinor Odeberg kritiserar förslaget och föreslår en alternativ beskattningsmodell.
- Debatten handlar om rättvisa och enklare sparformer för alla.
Ett av förslagen i höstbudgeten är som bekant att slopa schablonskatten för sparande i investeringssparkonton (ISK) upp till 150.000 kronor, och från år 2026 höja detta tak till 300.000 kronor. Enligt regeringen är syftet att sänka trösklarna för sparande och göra det skattemässigt fördelaktigt från början.
Chefsekonomens kritik
Elinor Odeberg, chefsekonom vid tankesmedjan Arena Idé, riktar dock i en paneldebatt skarp kritik mot förslaget och menar att det huvudsakligen gynnar de som redan sparar i ISK. Det rapporterar Dagens Industri.
"Det är positivt att uppmuntra sparande, men vi har redan uppnått ett brett sparande där över 3,5 miljoner sparar i ISK, så tröskeln är inte jättehög i dagsläget," säger Odeberg.
Läs mer: Nya ISK-reglerna – nästan 900 000 får maximala skattesänkningen
Förslag på alternativ beskattning
Odeberg ser en skevhet i systemet där de som tar större risker och har mer kunskap gynnas på bekostnad av försiktigare sparare. Hon föreslår istället en modell där man beskattar vinster och inte förluster. Enligt hennes modell skulle det samlade värdet på ISK vid årets slut, minus värdet vid årets början, beskattas med 30 procent om beloppet är positivt. Ett negativt värde skulle ge rätt till skatteavdrag.
Att övergå till att beskatta vinst och inte förlust skulle utjämna förutsättningarna mellan spararna som har olika mycket kunskap kring systemet, anser hon.
Debattens kärna
Edward Riedl (M) menar att ISK med sin schablonskatt har varit avgörande för att många hushåll ska kunna bygga upp förmögenheter. Han påpekar att utan ISK skulle många vanliga svenska hushåll ha gått miste om betydande förmögenhetstillväxt.
Läs mer: ISK-skatten 2025 – så stor kan den totala skattesänkningen bli
"Hade vi inte haft ISK hade vi inte haft någon förmögenhetstillväxt för vanliga svenska hushåll. Kan vi få in nya människor i den här sparformen kan vi frigöra kapital till svenskt näringsliv och få fler att ta del av den värdeutveckling företagarna skapar," säger Riedl.
Vi på Börskollen kommer att fortsätta bevaka utvecklingen och hålla er uppdaterade om de senaste nyheterna inom ekonomi och sparande.
