Hittills under hösten har ISK-diskussionen mest handlat om skattelättnader. Men de senaste veckorna har statslåneräntan, som ligger till grund för skattenivån, vänt uppåt och tickar nu på i den riktningen. Det innebär att skatten ändå kan landa högre än många tror – och framför allt högt om man blickar tillbaka på hur det sett ut sedan sparformens start.
- I slutet av november avgörs hur hög ISK-skatten blir 2025.
- Statslåneräntan som ligger till grund för skattesatsen har rört sig uppåt under hösten.
- Regeringens ändrade regler för ISK-sparande lindrar den, ur ett historiskt perspektiv, höga skatten.
Ett avgörande datum närmar sig för alla de svenskar (3,8 miljoner närmare bestämt) som är innehavare av ett investeringssparkonto, ISK. Det är nämligen den statslåneränta som gäller per den 30 november som ligger till grund för hur hög ISK-skatten blir 2025. (Längst ner redogör vi för hur ISK-skatten sätts).
Just i år finns anledningar att vara särskilt uppmärksam. Inför-rapporteringarna har nämligen till allra största delen kommit att handla om skattelättnader. Dels inför regeringens skattesänkningar på just ISK (samt kapitalförsäkring) som vi uppmärksammat tidigare. Dels sjönk statslåneräntan stadigt under den första delen av året. Detta skulle således innebära en ”dubbelsänkning” för spararna.
Nu har statslåneräntan vänt uppåt
Men faktum är att denna ränta – som sätts av Riksgälden och ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan – börjat stiga igen under hösten.
När vi på Börskollen gjorde vår senaste prognos, i samband med regeringens skattesänkningar i september, var den nere på 1,81 procent vilket var den lägsta nivån på hela året. När vi då gjorde ett räkneexempel utifrån dåvarande nivå om var skatten skulle landa lutade det åt 0,843 procent. Men så ser det nu inte ut att bli.
När det väl börjar närma slutet av november har statslåneräntan börjat leta sig uppåt igen. I skrivande stund, 14 november, är den uppe på 2,11 procent, vilket är den högsta nivån sedan i somras. Det innebär att ISK-skatten skulle bli 0,933 procent om den nivån håller i sig de kommande veckorna.
Det är visserligen lägre än fjolårets 1,086 procent, men det är högt ur ett historiskt perspektiv, som synes i tabellen nedan. Faktiskt skulle det bli den näst högsta skatten sedan sparformen inleddes.
| År | Skattesats (%) |
|---|---|
| 2012 | 0,495% |
| 2013 | 0,447% |
| 2014 | 0,627% |
| 2015 | 0,270% |
| 2016 | 0,420% |
| 2017 | 0,375% |
| 2018 | 0,447% |
| 2019 | 0,453% |
| 2020 | 0,375% |
| 2021 | 0,375% |
| 2022 | 0,375% |
| 2023 | 0,882% |
| 2024 | 1,086% |
| 2025* | 0,933% |
*I skrivande stund den 14 november ligger statslåneräntan på 2,11 procent vilket skulle ge en skatt på 0,933.
Dock ska man i sammanhanget ha regeringens nya skatteregler för ISK och KF i åtanke. Dessa innebär att belopp upp till 150 000 kronor skattebefrias 2025 (upp till 300 000 kronor från 2026).
Detta är ISK och så räknas skatten ut
Låt oss nu gå igenom vad Investeringssparkonto (ISK) är och vad som ligger till grund för skattenivån.
Regeringen införde sparformen Investeringssparkonto 2012, för att stimulera sparandet i landet. ISK gör det möjligt att spara i aktier och fonder med en förenklad och ofta lägre beskattning än traditionella aktiekonton.
Till skillnad från ett vanligt aktiekonto, där du betalar 30 procent i skatt på vinster och utdelningar, betalar du här en årlig schablonskatt oavsett hur dina tillgångar utvecklas.
Schablonskatten räknas ut genom att multiplicera kapitalunderlaget (vilket är medelvärdet av ditt kontovärde vid fyra tidpunkter under året samt insättningar) med schablonräntan och sedan beskattas schablonintäkten med 30 procent.
Schablonräntan sätts årligen och utgår från statslåneräntan per den sista november året före plus ett tillägg på en procentenhet, dock lägst totalt 1,25 procent.
Statslåneräntan är därmed avgörande för att förstå hur mycket den totala skattevinsten för ISK-sparare blir 2025, aktat både skattesänkningar och räntesänkningar.
Som sagt: Det är statslåneräntan 30 november som gäller, men eftersom detta är en lördag blir det i år den 28 november som fäller avgörandet.