Brexit – en svensk exportsuccé

Fem år efter brexit – Storbritanniens utträde ur EU – är en majoritet av brittiska väljare missnöjda med vägvalet, visar opinionsmätningar. För svenska exportörer, dopade av en försvagad krona, ser dock brexit ut som en vinstlott.

Storbritannien är fem år efter brexit Sveriges fjärde största handelspartner, både vad gäller varor och tjänster, enligt en färsk rapport från Stockholms handelskammare.

Detta trots en massiv ökning av byråkrati då Storbritannien inte längre är en del av tullunionen och EU:s inre marknad.

Svag krona lyfter handeln

Tillväxten i handeln mellan Sverige och Storbritannien har lyft till i genomsnitt drygt 13 procent efter brexit, vilket kan jämföras med i genomsnitt 5 procent innan det brittiska EU-utträdet, enligt handelskammarens analys.

De handelshinder som brexit medfört har troligen hämmat handeln en del, enligt Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms handelskammare. Men den svaga utvecklingen för kronan – som tappat cirka 10 procent mot pundet under de fem åren – har dock gjort det billigare för brittiska företag att köpa varor och tjänster från Sverige.

Ur ett brittiskt perspektiv är handeln med omvärlden inte samma framgångssaga – tvärtom. Värdet på brittisk export har sedan brexit ökat med 0,3 procent per år, vilket kan jämföras med OECD-genomsnittet på plus 4,2 procent under samma period, rapporterar tidningen Financial Times med hänvisning till tankesmedjan "UK in a changing Europe".

Den brittiska opinonen har också svängt. Mätningar från National Centre for Social Research visar att 58 procent av de brittiska väljarna i dag betraktar brexit som ett misstag.

Detta hänger enligt brittiska statsvetare samman med att yngre väljare – som inte fick rösta när brexitfrågan avgjordes – har en betydligt mer positiv syn på EU än äldre väljare.

Småföretag förlorare

Brittiska småföretag pekas ut som förlorare på brexit av Financial Times. I en genomgång av brexiteffekerna pekar de även på stora förändringar när det gäller bemanning i brittisk sjukvård och vilka utländska studenter som pluggar på brittiska universitet.

Antalet studenter från EU-länder som pluggar i Storbritannien har rasat med 50 procent efter brexit. EU-studenterna har ersatts med studenter från Asien och Afrika.

Samma trend – kanske ännu tydligare – syns i offentlig brittisk sjukvård. Antalet läkare födda i länder som Indien, Pakistan, Egypten, Nigeria och Filippinerna hade 2023 åttafaldigats jämfört med 2016, enligt den brittiska tillsynsmyndigheten General Medical Council (GMC).

Källa: Joakim Goksör/TT