Bli rik – och lev längre

Trots decennier av välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att växa. En ny forskningsstudie visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan hög- och låginkomsttagare har mer än tredubblats sedan 1960-talet, med livsstilsfaktorer som en möjlig förklaring.

• Skillnaden i livslängd mellan inkomstgrupper har ökat kraftigt sedan 1960-talet.
• Välfärdsstatens expansion har inte minskat hälsoklyftorna.
• Livsstilsförändringar påverkar livslängd mer än ekonomiska resurser.

Enligt Forskning har en gemensam studie av Stockholms universitet och Jönköping University undersökt sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige från 1962 till 2021.

Studien visar att livslängdsskillnaden mellan de med högst och lägst inkomst ökat betydligt.

Förväntad livslängd ökar ojämnt

För män har gapet vuxit från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år på 2010-talet. För kvinnor har skillnaden ökat från 3,8 till 8,6 år. Analyser visar att inkomstskillnader och välfärdsutbyggnad inte omedelbart har lett till minskade hälsoklyftor.

Studien ifrågasätter därmed sambandet att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa.

Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad man skulle förvänta sig baserat på tvärsnittskillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst. Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Livsstilsförändringar och hälsoinformation

Forskarna betonar att livsstilsförändringar och mottaglighet för hälsoinformation är viktiga faktorer. Tidigare konsumerade höginkomsttagare mer tobak och alkohol, men detta har förändrats.

Nu är ohälsosamma vanor vanligare i lägre inkomstgrupper, vilket därmed skulle förklara varför klyftorna i livslängden växer.

Preventiva åtgärders betydelse

Studien pekar på att dödsorsaker före 75 års ålder som kunde ha förebyggts genom livsstilsförändringar har ökat mest bland låginkomsttagare. Detta inkluderar bättre kost, minskad rökning och ökad fysisk aktivitet, vilket har bidragit till att klyftan i livslängd ökat.

Tidigare studier har visat att personer med högre inkomster konsumerade mer tobak och alkohol än låginkomstgrupper på 1960-talet. Men över tid har detta mönster förändrats, och idag är rökning vanligare bland de med lägre inkomster.

Det innebär att höginkomstgrupper inte bara har haft bättre ekonomiska resurser, utan också varit snabbare att anamma hälsosammare vanor, vilket har bidragit till en längre livslängd.