Förklaring av EBIT, EBITA och EBITDA
Som de flesta känner till är "resultat" inom finansvärlden inte en enda parameter. Det finns olika typer av resultat som alla säger något om ett företags prestation under året, och därmed också något om dess värde. Här beskrivs de tre vanligaste typerna av resultat och hur de kan användas för att analysera ett företags värde och eventuella bekymmer.
Skillnaden mellan begreppen är med andra ord i vilket stadie man räknar resultatet.
Olika sätt att räkna ut resultat
Begreppen är engelska förkortningar som används inom finansiell ekonomi världen över, så även i Sverige. Till att börja med beskrivs nedan vad förkortningarna står för på originalspråket och hur de normalt översätts till svenska.
EBIT
Engelska: Earnings Before Interest and Taxes
Svenska: Resultat före räntor och skatter. På svenska är detta rörelseresultatet i resultaträkningen.
EBITA
Engelska: Earnings Before Interest, Taxes and Amortization
Svenska: Resultat före räntor, skatter och goodwill-avskrivningar
EBITDA
Engelska: Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization
Svenska: Resultat före räntor, skatter, avskrivningar och goodwill-avskrivningar
Skillnaden mellan begreppen är med andra ord i vilket stadie man räknar resultatet. Samtliga tar med räntor och skatter medan EBITA även tar med amortization eller goodwill-avskrivningar på svenska.
EBITDA tar därutöver med andra typer av avskrivningar och anses därför vara det nyckeltal som på bäst sätt visar företagets förmåga att tjäna pengar. Eftersom eventuella värdeminskningar på tillgångar inte räknas in, ger detta resultat en bild över den dagliga verksamheten - hur mycket som kommer in och hur mycket som åker ut.
Vilket av EBIT-talen som är lämpligast att använda beror så klart på situation och kontext, men alla har sin tid och plats.
Läs även: Vad är ROI? Hur räknar man ut och använder ROI?
Räkna ut rörelseresultat med och utan avskrivningar
För att räkna ut samtliga nyckeltal använder vi ett fiktivt företag. Företaget Bolaget AB har följande resultat före räntor och skatter:
Resultat: 825 000 SEK
Räntor: 45 000 SEK
Skatt: 24 000 SEK
Goodwill-avskrivningar: 14 000 SEK
Övriga avskrivningar: 40 000 SEK
EBIT:
För att räkna ut rörelseresultatet adderar du helt enkelt allt utom avskrivningarna:
825 000 + 45 000 + 24 000 = 984 000
EBITA:
Här adderar du föregående summa med företagets Goodwill-avskrivningar:
984 000 + 14 000 = 998 000
EBITDA:
Och här lägger vi slutligen till de övriga avskrivningarna till resultatet:
998 000 + 40 000 = 1 038 000 SEK
Allt som krävs är med andra ord enkel addition. I princip alla fall är resultatet före avskrivningar högre än efter. På ett sätt kan man se resultat med avskrivningar som ett bruttoresultat, vilket är anledningen till den högre summan.
EV/EBIT
Att känna till ett företags olika resultat kan så klart vara nyttigt i sig. Men det finns sätt att få fram ännu mer information med hjälp av resultatsiffrorna. Ett vanligt nyckeltal som är värt att känna till för att värdera ett företag är EV/EBIT. Det använder företagets "Enterprise Value", vilket på svenska kan beskrivas som marknadsvärdet på aktierna plus nettoskulder. Enterprise Value ska inte förväxlas med Expected Value i denna kontext. Det förkortas likadant (EV), men är något helt annat.
Nyckeltalet EV/EBIT har praktiskt nog formeln direkt i namnet. Man dividerar helt enkelt marknadsvärdet (EV) med senaste resultatet före räntor och skulder (EBIT) för att kunna göra en relevant värdering som kan användas för att jämföra exempelvis flera företag i en specifik bransch. Eftersom nyckeltalet tar hänsyn till skulder, ger det i många fall en mer verklighetstrogen värdering än till exempel det klassiska Price/Earnings-talet (P/E). Som i de flesta andra fall är det bäst att använda flera nyckeltal.
Bästa sättet att värdera företag?
Här är ett exempel på hur ett fiktivt företag med hög P/E kan ha låg EV/EBIT, och vilka slutsatser man därmed kan dra:
Först en snabb repetering av P/E: P/E står för Price/Earnings och visar antalet år det tar för bolaget att tjäna in aktiekursens pris, utifrån dagens vinst per aktie. Det innebär att man delar företags aktiekurs med aktiens vinst. Låt säga att en aktie i Bolaget AB idag kostar 96 kronor och ger Bolaget 12 kronor i vinst. Då blir resultatet:
P/E = 96 / 12 = 8
Det tar alltså 8 år för Bolaget AB att tjäna in aktiekursens pris (96 kronor) om man utgår från den nuvarande vinsten per aktie (12 kronor).
Hur skiljer det sig då från EV/EBIT? Båda försöker göra en rättvis värdering av lönsamheten genom en enkel formel, men använder sig av olika nyckeltal. EV/EBIT använder resultatet före räntor och skatter och tar alltså inte lika mycket hänsyn till total vinst. Företag som haft det besvärligt med medieskandaler eller liknande kan få stora fluktuationer i aktiekursen, men inte nödvändigtvis påverka resultatet i lika hög grad.
Det innebär att jojo-effekter i P/E som utgår från aktiekursen inte är lika vanliga i EV/EBIT. En inte ovanlig slutsats kring detta är att EV/EBIT generellt är mer stabilt och ger en mer långsiktig värdering, men det finns så klart undantag även här. Det mest effektiva sättet att effektivt nyttja P/E och EV/EBIT är att se dem som nödvändiga verktyg som bör användas tillsammans. Det viktiga är att komma ihåg vad de olika nyckeltalen säger och vilka parametrar som spelar in i värderingen.
Här en video när Alexander Gustafsson på Nordnet förklarar värderingsmåttet EV/EBIT.
Läs även: Vad är organisk tillväxt?
