Sex av åtta partier i riksdagen är överens om att slopa det så kallade överskottsmålet och i stället införa ett balansmål för statens finanser 2027. Det skulle ge cirka 25 miljarder mer till budgetsatsningar för framtida regeringar.
– Ett balansmål skulle ge bra och tillräckliga marginaler, säger Hans Lindberg, ordförande i en kommitté som gjort en översyn av frågan.
Frågan om att slopa överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket – som sedan 2019 ligger på 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel – har stötts och blötts i debatten under en längre tid. Och den har nu blivit högaktuell i den översyn av ramverket för statsfinanserna som görs vart åttonde år.
"Vi har landat väldigt bra"
Enligt Lindberg står sex av åtta av riksdagspartierna bakom slutsatsen att ramverket ska justeras från och med 2027 – till ett balansmål fast med ett bevarat skuldankare, det vill säga att bruttoskulden ska vara 35 procent av BNP.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är nöjd med slutsatserna.
– Vi har landat väldigt bra. Det ger oss möjlighet att fortsätta ha en låg statsskuld, men ändå få möjlighet till nya investeringar som Sverige nu behöver, säger hon på en presskonferens.
Hon nämner bland annat Sveriges behov av satsningar på försvaret.
Kommitténs betänkande kommer när det är färdigställt att gå till regeringen för att där beredas inför ett riksdagsbeslut.
– Jag är glad att vi har lyckats samla en så bred majoritet, säger Hans Lindberg på en pressträff med kommitténs ledamöter från riksdagens åtta partier vid sin sida.
Enligt Lindberg skulle ett balansmål ge ett budgetutrymme på 25 miljarder per år, som man kan hantera viktiga samhällsutmaningar med.
Sverige "slutar amortera"
Edward Riedl (M), ordförande i finansutskottet och ledamot i kommittén, är också nöjd.
– Dagens besked innebär att Sverige nu slutar amortera på en av Europas lägsta statsskulder och vi permanentar den här mycket låga nivån, säger han.
Fredrik Olovsson (S), vice ordförande i finansutskottet, är inne på samma spår.
– Det här ger en bättre grund, säger han.
De två partier som reserverar sig, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vill satsa ännu mer av statens pengar än vad förslaget ger för att ha råd med klimatsatsningar.
– Ett historiskt misslyckande, säger Ida Gabrielsson (V), om kommitténs förslag.
Fakta: Slopad överskottsmål om tre år
Överskottsmålet sänktes av riksdagen till 0,33 procent över en konjunkturcykel för fem år sedan. Om tre år kan det försvinna helt och hållet, enligt slutsatserna i ett betänkande som är på väg från en kommitté med alla riksdagspartier representerade.
Budgetregeln om att staten alltid ska gå plus – från början med 2 procent – härrör från början från den stora bank- och fastighetskrisen och påföljande statsfinansiella problem som präglade svensk ekonomi på 1990-talet.
Skuldankaret som kommittén vill bevara säger att den sammanlagda skulden för hela den offentliga sektorn – det vill säga staten, kommunerna och regionerna – ska vara 35 procent av BNP.
I budgetramverket ingår även ett utgiftstak, som riksdagen fastställer.
Källa: Olle Lindström/TT, Joakim Goksör/TT