Tjänstemännen sätter extra tryck på kortare arbetstid inför vinterns lönerörelse. Fortsatt högre löneökningar än före inflationsåren, är ett annat krav som Unionen har.
Tjänstemannafacket har precis avslutat sina dagar där förbundsrådet slagit fast principerna för den stora avtalsrörelsen där miljontals löntagare framåt vårkanten nästa år ska få sina arbetsvillkor uppdaterade.
– Vi har blivit väldigt tydliga i vår skrivning att avsättning ska göras till kortare arbetstid. På ett mycket tydligare sätt än tidigare, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.
"Allmänt tryck"
Debatten om kortare arbetstid har tagit fart det senaste året, även politiskt. Men Unionen vill hålla politikerna borta, kortare arbetstid görs förhandlingsvägen med arbetsgivarna.
– Det är ett allmänt tryck nu som jag hoppas och tror att arbetsgivarna känner av också. Att de är nu beredda att diskutera hur vi ska göra det. Så att vi får behålla inflytande om hur det ska gå till så att inte politiken lägger sig i. För det vill inte vi och det vill definitivt inte arbetsgivarna heller, säger Peter Hellberg.
100 timmar kortare arbetstid per år är målet. Inom vissa av Unionens avtalsområden, speciellt i industrin, har tidigare avtalsrörelser medfört kortad arbetstid med 60 timmar, tid som betalats ur löneutrymmet.
Är det inte bra om ni får hjälp av politikerna?
– Om politiken går in så kommer det ändå att behöva användas löneutrymme för det. För arbetsgivarna kommer till nästa förhandling efter ett sådant politiskt beslut att säga: "Ja, sorry, men hela löneutrymmet användes av politikerna. Så om vi inte ska tappa konkurrenskraft mot omvärlden så kan ni inte få något".
Ökad takt
Vid sidan av arbetstiden är förstås lönefrågan högt prioriterad. Och precis som LO-facket IF Metall med flera tidigare flaggat för, så kräver Unionen en "uppväxlad" löneökningstakt.
Det är slut med "måttliga" löneökningar på 2–2,5 procent per år, är fackens budskap. De ska upp en procentenhet, i likhet med den senaste lönerörelsen. Att inflationen då började skjuta i höjden hade inget med saken att göra, utan om att företagen ansågs klara de högre lönerna, enligt Hellberg.
– Så uppväxlingen handlade egentligen bara om att svenska företag har möjlighet att betala det här.
Företagen har stärkt sin konkurrenskraft, enligt facket.
– Nu när vi ser en låg inflation så finns det ingen anledning att dra ner på uppväxlingen. För vi är i samma läge som vi var då, säger Peter Hellberg.
Källa: Olle Lindström/TT
