En femtedel av Sveriges befolkning, vilket motsvarar närmare 1,7 miljoner människor, bor i hushåll som saknar ekonomisk buffert för att täcka en oväntad utgift på minst 13 000 kronor. För hushåll med bara en vuxen och barn är denna siffra ännu högre, där nästan hälften saknar sådana marginaler.
Av de människor som bor i hushåll utan kontantmarginal, är runt 187 000 ensamstående vuxna med barn, enligt SCB. "Dessa hushåll sticker ut i flera av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom", säger Helena Månsson, utredare på SCB. Det innebär att de ofta har svårt att få ekonomin att gå ihop, och det är vanligare att de hamnar efter med betalningar, inte har råd att spendera mindre summor på sig själva, eller inte har råd att åka på en veckas semester.
Detta rapporterar SCB om.
Fattigdom bland ensamstående föräldrar
Materiell och social fattigdom definieras som att inte ha råd med en viss levnadsstandard. En person som inte har råd med fem eller fler av indikatorerna som används som mått, bedöms leva i materiell och social fattigdom. I Sverige lever 14 procent av alla ensamstående föräldrar med barn i sådan fattigdom, jämfört med 26 procent i hela EU, enligt Månsson.
| Indikator | Typ av hushåll | Andel personer (%) | Felmarginal (+/- %) |
|---|---|---|---|
| Saknar kontantmarginal | Samtliga | 19,9 | (1,0) |
| Saknar kontantmarginal | Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 46,8 | (5,7) |
| Svårt/mycket svårt att få ekonomin att gå ihop | Samtliga | 6,7 | (0,6) |
| Svårt/mycket svårt att få ekonomin att gå ihop | Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 17,7 | (4,4) |
| Lätt/mycket lätt att få ekonomin att gå ihop | Samtliga | 53,5 | (1,2) |
| Lätt/mycket lätt att få ekonomin att gå ihop | Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 28,5 | (5,1) |
| Kommit efter med betalningar | Samtliga | 6,4 | (0,7) |
| Kommit efter med betalningar | Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 13,2 | (3,9) |
| Inte råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet | Samtliga | 6,8 | (0,7) |
| Inte råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet | Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 16,9 | (4,5) |
| Inte råd att varje vecka spendera en mindre summa på sig själv | Samtliga | 6,6 | (0,6) |
| Inte råd att varje vecka spendera en mindre summa på sig själv | Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 20,0 | (4,8) |
| Inte råd att åka på en veckas semester per år | Samtliga | 9,9 | (0,8) |
| Inte råd att åka på en veckas semester per år | Ensamstående med barn i åldern 0–24 år | 22,3 | (4,8) |
Tabell från: Statistiska Centralbyrån
Så mäts materiell och social fattigdom
Materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. Detta mäts genom att undersöka om personer:
- Kan betala oförutsedda utgifter på minst 13 000 kronor (år 2022) utan att låna eller be om hjälp
- Har råd med en veckas semester per år
- Kan betala skulder: bostadslån, hyra, räkningar, avbetalningsköp
- Har råd med en måltid med kött, kyckling, fisk eller motsvarande vegetariskt alternativ varannan dag
- Har råd att hålla bostaden tillräckligt varm
- Har tillgång till bil
- Har tillgång till internet
- Har råd att ersätta utslitna möbler
- Har råd att ersätta utslitna kläder
- Har två par skor
- Har råd att spendera en mindre summa på sig själv varje vecka
- Har råd att regelbundet delta i någon fritidsaktivitet som kostar pengar
- Har råd att träffa familj eller vänner för att fika eller äta middag minst en gång i månaden
En person som inte har råd med fem eller fler av dessa poster lever i materiell och social fattigdom. En person som inte har råd med sju eller fler av posterna lever enligt EU:s definition i allvarlig materiell och social fattigdom.
Länder med högst andel fattigdom
- Rumänien - 49%
- Grekland - 47%
- Bulgarien - 46%
Länder med lägst andel fattigdom
- Luxenburg - 8%
- Italien - 12%
