Den oväntat starka svenska tillväxten i första kvartalet kan ses som "en tillfällig blipp uppåt", enligt Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet (KI). - Det låter bättre än vad det är, säger han.
Tillväxten på 0,7 procent i första kvartalet var betydligt högre än vad de flesta hade räknat med. Men en stor andel av BNP-lyftet förklaras av att företag fyller på tömda lager.
– Och det är en post som varierar jättemycket upp och ner mellan kvartal, säger Albin Kainelainen.
"Låter bättre än vad det är"
KI-chefen bedömer att Sverige i själva verket fortfarande är inne i den lågkonjunktur som drog ned svensk BNP med 0,2 procent i fjol.
– Det här kan vara en tillfällig blipp uppåt. 0,7 procent i tillväxt låter bättre än vad det är när man tittar under ytan, tillägger han.
En ljuspunkt i KI:s senaste barometer är dock att hushållen inte ser riktigt lika deppiga ut nu som tidigare, enligt KI-chefen.
– Till slut kommer man till ett läge där hushållen känner att de kan börja konsumera mer igen.
Fortsatt dämpade prisplaner bland företagen är en annan positiv signal i barometern.
– Det vi ser nu är att det inte finns någon kortsiktig risk att inflationen ska börja öka, säger Kainelainen.
– Det indikerar att inflationen kommer att gå ner mot inflationsmålet, tillägger han.
Inflationsdata avgör räntan
När det gäller Riksbankens styrränta – avgörande för både boräntan och andra låneräntor – räknade KI i sin senaste prognos från i mars med fyra sänkningar i år, ned till 3,00 procent i slutet av 2024.
Men Kainelainen lutar nu åt att det kanske stannar på tre räntesänkningar i år – om man räknar in Riksbankens första räntesänkning på åtta år i maj. Detta är i linje med vad Riksbankens räntebana och marknadens prissättning pekar mot.
Inkommande inflationsdata avgör, enligt KI-chefen:
– Höjningar är inte aktuella. Då måste det ske något väldigt, väldigt annorlunda. Men det kan bli en mer utdragen sänkning än Riksbanken har i sin räntebana. Det kan man mycket väl tänka sig, även om det mesta nu talar för snabbare sänkningar än långsammare sänkningar.
– Sedan ska man inte överdriva betydelsen av om det blir tre eller fyra sänkningar i år. Jag kan förstå att det känns som att det spelar väldigt stor roll för hårt pressade hushåll. Men för ekonomin som helhet är skillnaden på tre eller fyra sänkningar högst marginell.
Källa: Joakim Goksör/TT
