Sverige är sämst i EU – men kan hoppas på tillväxt igen, siar EU-kommissionen i sin ekonomiska vinterprognos. Trots varningar för byggsektor och hög skuldsättning väntas nu en svag uppgång i år, i stället för minus.
För Sveriges del tror kommissionen på en tillväxt på 0,2 procent i år och 1,6 procent under 2025. Det är fortfarande i bottenklass i EU, men ändå bättre än den recession på -0,5 procent i år som kommissionen såg framför sig i höstas.
Förbättringen bygger främst på antagande om att hushållens konsumtion ska ha nått botten och att köpkraften stärks igen när – och om – inflationen och räntorna går ner.
"Tillväxten väntas vara fortsätta trög i början av 2024 men ta fart under andra halvan av året", skriver kommissionen om Sverige.
Samtidigt varnas fortsatt för svagt bostadsbyggande och höga hushållsskulder.
"Svagare grund"
För hela EU konstaterar kommissionen i torsdagens prognos att år 2024 börjat på "svagare grund" än vad man tidigare trott. Det medför att EU-tillväxten i år nu bara beräknas till 0,9 procent i hela EU och 0,8 procent i eurozonen, jämfört med gissningar i höstas på 1,3 respektive 1,2.
"Återhämtningen som väntades under 2024 verkar bli mer blygsam än vad som väntades för tre månader sedan, men kommer gradvis att få fart tack vare långsammare prisökningar, växande reallöner och en anmärkningsvärt stark arbetsmarknad", skriver ekonomikommissionären Paolo Gentiloni i ett pressmeddelande.
Kommissionen räknar bland annat med att inflationen minskar snabbare än väntat, till 3 procent 2024 och 2,5 procent 2025.
Malta i topp
Bland storländerna förväntas en tillväxt i år på bara 0,3 procent i Tyskland, 0,9 i Frankrike och 0,7 i Italien. Det följs under 2025 med siffror på 1,2 eller 1,3 procent i alla tre länderna – något bättre, men då ändå lägst i hela EU.
Högst tillväxt väntas på lilla Malta, med 4,6 procent i år och 4,3 procent under 2025.
Fakta: Väntad tillväxt i EU
Här är vad EU-kommissionen tror om tillväxten 2024 i sin ekonomiska vinterprognos (siffror för 2025 inom parentes):
Malta: 4,6 (4,3)
Rumänien: 2,9 (3,2)
Cypern: 2,8 (3)
Polen: 2,7 (3,2)
Kroatien: 2,6 (2,8)
Ungern: 2,4 (3,6)
Grekland: 2,3 (2,3)
Slovakien: 2,3 (2,6)
Litauen: 2,1 (3)
Bulgarien: 1,9 (2,5)
Slovenien: 1,9 (2,7)
Spanien: 1,7 (2)
Lettland: 1,7 (2,7)
Belgien: 1,4 (1,5)
Luxemburg: 1,3 (2,1)
Portugal: 1,2 (1,8)
Irland: 1,2 (3,2)
Tjeckien: 1,1 (2,8)
Frankrike: 0,9 (1,3)
Danmark: 0,9 (1,6)
Italien: 0,7 (1,2)
Österrike: 0,6 (1,4)
Finland: 0,6 (1,6)
Estland: 0,6 (3,2)
Nederländerna: 0,4 (1,6)
Tyskland: 0,3 (1,2)
Sverige: 0,2 (1,6)
Hela EU: 0,9 (1,7)
Euroländerna: 0,8 (1,5)
Källa: EU-kommissionen
Källa: Wiktor Nummelin/TT
