Riksbankens direktion siktar på fler sänkningar av styrräntan, men varnar för att sänka för snabbt. Inflationen riskerar då att vända uppåt igen.
"För svensk ekonomi och inflation är det viktigt att följa den geopolitiska utvecklingen med en allt mer fragmenterad värld och viktiga val under kommande månader", sade första vice riksbankschefen Anna Breman på junimötet enligt protokollet.
"En konsekvens kan vara ökad protektionism och det tenderar att leda till högre inflation."
"Prövande ansats"
Vice riksbankschef Aino Bunge betonade att de sänkningar av räntan som hon vill se ska vara gradvisa lättnader.
"Penningpolitiken behöver även fortsättningsvis präglas av en prövande ansats på väg mot en neutral räntenivå, där vi är beredda att anpassa vår plan om så krävs", sade Bunge vid mötet.
Riksbankens direktion var enig i beslutet att lämna styrräntan oförändrad på 3,75 procent på junimötet, efter att i maj ha beslutat om den första sänkningen på åtta år.
"Det är värt att köpa sig en, enligt min uppfattning, relativt billig försäkring mot en sämre utveckling i form av att avstå från att sänka räntan på dagens möte", sade vice riksbankschef Per Jansson.
Till beslutet fogades en ny så kallad räntebana, det vill säga Riksbankens prognos för styrräntan framöver, med två till tre räntesänkningar under andra halvåret 2024 till 3,00-3,25 procent.
Kan dra ned boräntorna
I tidigare räntebana från Riksbanken fanns bara två räntesänkningar under motsvarande period.
Riksbankens styrränta – som har höjts till ovanligt höga nivåer under inflations- och räntechocken 2022-2023 – påverkar bland annat rörliga boräntor och andra räntor i svensk ekonomi.
Skulle boräntorna hänga med styrräntan ner 0,75 procentenheter minskar räntekostnaden för ett bolån på tre miljoner kronor med 22 500 kronor per år eller 1 875 kronor per månad, om man bortser från ränteavdragets effekter.
Källa: Joakim Goksör/TT
