Riksbankens räntechock 2023 – från 2,50 till 4,00 procent i styrränta – beskrivs som "välavvägda" penningpolitiska beslut, enligt en utvärdering. Men kommunikationen kan bli bättre, slår tre namnkunniga professorer fast.
– För 2023 har vi två specifika anmärkningar, säger professor Roine Vestman, en av forskarna som gjort utvärderingen, i samband med en utfrågning i riksdagens finansutskott.
I sin rapport efterlyser de tre ekonomiprofessorerna – utöver Vestman även professor John Hassler och professor Per Krusell – bättre kommunikation kring Riksbankens så kallade räntebanor. De tre vill att Riksbanken förklarar skillnaden mellan vad Riksbanken tror att styrräntan kommer att ligga på i framtiden och vad marknaden räknar med för styrränta.
Varierande prissättning
Forskarna frågar sig också om Riksbankens räntebana ska ses som en faktisk prognos från direktionen eller om det handlar mer om en penningpolitisk signal.
Riksbankschefen Erik Thedéen säger i ett tal att han håller med utvärderarna om att kommunikationen kring räntebanan och hur den förhåller sig till vad penningmarknaden räknar med kan bli bättre, men han tillägger att marknadens prissättning – som ger en sannolikhetsbedömning av styrräntan i framtiden – varierar kraftigt över tid.
– - Det är ett ganska svajigt träd att hålla sig i, säger han om marknadens prissättning.
Undervärderad
Kritik riktas även mot kommunikationen kring varför Riksbanken i september 2023 – med kronan kretsande kring en historisk bottennivå mot euron – fattade beslut om att minska kursrisken för valutareserven genom att använda dollar och euro i reserven för att köpa kronor.
Enligt professor Vestman kan man misstänka att det är ett penningpolitiskt beslut.
Detta avvisar Thedéen bestämt. Han säger att kronköpen handlade om att man bedömde att kronan var undervärderad och att Riksbanken ville minska risken för förluster på det stora innehavet av utländska valutor i valutareserven.
Fakta: Fyra räntehöjningar i fjol
KPIF-inflationen föll under fjolåret från ovanligt höga 10,2 procent (december 2022) till 2,3 procent (december 2023). Riksbankens mål ligger på 2 procent.
Den underliggande inflationen – KPIF-inflation exklusive energipriser – gick inte ned lika tydligt och låg på 5,3 procent i slutet av 2023.
Under 2023 höjde Riksbanken styrräntan fyra gånger, från 2,50 till 4,00 procent. Där låg styrräntan sedan kvar fram till det senaste penningpolitiska mötet i början av maj i år, då räntan sänktes för första gången på över åtta år till 3,75 procent.
De långsiktiga inflationsförväntningarna har enligt Prospera-mätningar, beställda av Riksbanken, legat kvar nära inflationsmålet trots de stora förändringarna av inflationen.
Källa: Joakim Goksör/TT
