De tjänar mer än de flesta, men betalar ändå ofta mindre skatt än den vanlige löntagaren. Nu kan skatterna för företagare sänkas ytterligare – trots att systemet redan missbrukas. – Det här är såklart en nagel i ögat, säger skatteforskare Åsa Hansson.
Ska en advokat eller konsult som driver eget betala över 60 procent eller omkring 35 procent i skatt på sina arbetsinkomster? Det är vad det handlar om när de krångliga så kallade 3:12-reglerna nu kommer på tal igen.
På måndag lägger en utredning fram förslag på förenklingar, med syftet som regeringen beställt – att det ska bli enklare att vara företagare, och det gör inget om statens skatteinkomster blir lägre, enligt direktiven.
Men de många företagare det handlar om är redan skattemässigt gynnade jämfört med andra grupper. Det har flera studier tidigare visat, bland annat en ESO-rapport från 2014.
– Reglerna har blivit ganska generösa, säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, numera även knuten till näringslivets forskningsinstitut Ratio.
Ökat klyftorna
Även regeringen har konstaterat att de låga skatterna för utdelningar till fåmansbolagsägare lett till ökade ekonomiska klyftor i samhället.
När tidigare regeringar, främst borgerliga, skruvat på reglerna till förmån för företagarna har det motiverats med att bolagsägarna skulle skapa fler jobb. Så blev det inte, visar tidigare forskning. Däremot skapades fler företag som ofta användes för skatteplanering.
– Det man velat uppmuntra är ju företagande och risktagande. Och sen används de av individer som jobbar som konsulter eller advokater, och som egentligen inte tar så mycket risk, säger Åsa Hansson
1 500 miljarder kronor
Reglerna behövs i viss mån, men de missar målet, enligt henne.
Under åren har enorma belopp byggts upp i systemet. Det finns 1 500 miljarder kronor i sparat vinstutrymme (2022 års siffror), baserat på en halv miljon individer, enligt siffror från Skatteverket. Det är pengar som företagarna senare kan plocka ut till kapitalbeskattning, en skatt som är ungefär hälften så stor jämfört med om de skattats som inkomst av tjänst.
– Så kanske den här schablonen har varit för generös, säger Åsa Hansson.
Grundproblemet är att skillnaden är så stor mellan kapitalbeskattning och skatt på inkomst av tjänst, enligt Hansson.
Men det finns fördelar med reglerna också. Kanske hade exempelvis stafettläkarna inte velat ta sidouppdrag i Norrland om de blivit hårdare beskattade, enligt Hansson.
– Så det finns liksom två sidor av myntet. Och sen är det såklart en nagel i ögat att det missbrukas.
Fakta: Därför finns reglerna
I Sverige har vi två olika skattesatser, dels för inkomst av tjänst och dels inkomst av kapital. Det öppnar för att de som har möjlighet, kapitalägare, att få sina inkomster beskattade som kapital i stället för tjänst/lön. Löneinkomster beskattas progressivt, alltså högre ju större inkomst, som mest uppåt 60 procent. Kapital beskattas i normalfallet till 30 procent.
De så kallade 3:12-reglerna tillkom från början för att förhindra att ägare till fåmansbolag flyttar alltför mycket av löneinkomster (med högre skatt) till kapitalinkomster (med lägre skatt). Från 2006 och framåt har dessa regler ändrats vid ett flertal tillfällen vilket har gjort det mer skattemässigt lönsamt att plocka ut pengar ur firman som kapitalutdelning, med 3:12-reglerna till 20 procents skatt (inklusive bolagsskatt landar den faktiska skatten på runt 35 procent).
3:12-reglerna, som är krångliga till sin natur, anger hur stor del av arbetsinkomsten som får plockas ut till den lägre beskattningen.
Källa: Olle Lindström/TT
