År 2045 ska Sverige kunna producera dubbelt så mycket el som i dag, eller 300 TWh. Bland annat med kraftigt utbyggd kärnkraft. Det framgår av regeringens energiproposition, som inte svarar på vem som tar notan.
Regeringen presenterar i dag en proposition som pekar ut inriktningen för den framtida energipolitiken.
– Sverige behöver ett robust elsystem med konkurrenskraftiga elpriser nu och i framtiden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Klart är att elbehovet i Sverige väntas öka kraftigt. För att klara klimatmålen och den gröna omställningen behöver både industrin och transportsystem elektrifieras.
Ett av de övergripande målen i planen är att Sverige ska ha en elproduktion med tillhörande elnät på plats 2045 som ska kunna leverera ungefär dubbelt så mycket el – 300 TWh (terawattimmar) – som i dag.
Regeringen föreslår också regionala kontrollstationer med femårsintervall med start 2030. Förslaget är ett resultat av inspel från energibranschen och oppositionen, enligt Busch. Men kontrollstationerna motsvarar inte de siffersatta etappmål som oppositionen efterfrågar.
Utbyggd kärnkraft
För att klara energibehovet måste alla fossilfria kraftslag byggas ut, men på lite längre sikt vill regeringen satsa stort på kärnkraft.
Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) krävs en kraftfull utbyggnad av kärnkraft motsvarande tio nya storskaliga reaktorer.
En total effekt på minst 2 500 MW ska kunna finnas på plats senast år 2035, enligt regeringen. Det motsvarar effekten hos två nya storskaliga reaktorer.
Det behövs inte bara mer energiproduktion, utan energin ska också finnas på den plats där den behövs och vid den tidpunkt det behövs.
Det kan tyckas självklart, men det har inte varit det, säger Busch.
Kunderna betalar?
Elnätsföretagen varnar för att miljardnotan för att bygga ut elnät och produktion kommer att läggas på elkunderna.
– Vi kommer att behöva hjälpas åt, säger Ebba Busch.
Hon pekar i stället på att den förra regeringens politik var dyr. Med Buschs beskrivning bestod den av att satsa på väderberoende kraftproduktion som kompenserades med en massiv utbyggnad av elnäten.
– Det där lägger vi om nu och säger att väderberoende kraftproduktion är välkommen, men basen behöver vara baskraft som vatten- och kärnkraft, säger Busch.
Källa: Olle Lindström/TT, Maria Davidsson/TT
