Nato firar 75-årsjubileum i samband med toppmötet i Washington, numera med Sverige som medlem.
Historia skrivs såväl för Nato som för svensk del. Mötet med start på tisdag är ett tillfälle att samtidigt fira försvarsalliansen som fyller 75 år.
För svensk del och med statsminister Ulf Kristersson i spetsen är det också första gången man deltar som fullvärdig medlem. En av frågorna inför är dock vilken status det egentligen är på 75-åringen, utmaningar saknas verkligen inte för närvarande.
Flera faktorer
Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, ser ändå flera positiva faktorer: nytillskott av medlemsländer – Sverige och Finland – och klartecken för ny generalsekreterare i form av nederländske Mark Rutte.
Engelbrekts kollega Lisbeth Aggestam, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, lyfter det faktum att flera Nato-medlemmar nu faktiskt ökar sina försvarsanslag.
– Nu satsar man väldigt mycket, det är ingen fråga om utan hur mycket, och man ser värdet av detta. Utifrån det perspektivet kan man säga att Nato är mera betydelsefullt än någonsin, säger hon.
Bland frågetecknen finns samtidigt hur veckans värd för mötet, USA, ser på Natos framtid, framför allt om Donald Trump utses till president i höst. Trump hotade redan under sin första presidentperiod att USA skulle kliva ur. Sedan dess har till exempel de geopolitiska spänningarna kring Taiwan och Kina bara ökat, påpekar Kjell Engelbrekt.
Han lyfter ett scenario där USA flyttar sin militära närvaro från Europa till Asien och Stillahavsregionen för att markera inför Kina. Vad blir då kvar i Europa?
– Jag har länge uppmärksammat att USA vill att Europa ska ta hand om sitt konventionella försvar, det var tydligt redan under Barack Obamas tid. Det ska dock finnas möjlighet att skicka in förstärkning, kanske marinkåren, vid en konflikt, men européerna ska ta sitt eget ansvar, säger han.
En osannolikhet
Lisbeth Aggestam i sin tur bedömer det som osannolikt att Trump skulle ta USA ur Nato.
– Det är ju något han inte själv bara kan besluta, utan det måste gå via kongressen. Det som är en möjlighet är att han skulle vilja sänka de amerikanska Nato-anslagen.
Då, för åtta år sedan, lyfte Trump att Europa gjorde för lite, nu är situationen dock annorlunda, påpekar Lisbeth Aggestam:
– Det var det som var hans stora slagpåse och framförallt mot Tyskland och Angela Merkel, ett svagt Europa som inte satsar på sitt försvar, där är vi inte nu.
För hedersgästen i Washington, Ukraina och landets president Volodymyr Zelenskyj, är oron stor för vad en Trumpseger skulle innebära när det gäller militära anslag. Zelenskyj lyfte i en intervju för Bloomberg att det behövs tydlighet inför hösten. Kjell Engelbrekt är krass i den frågan:
– Jag tror det kan vara sista gången vi ser ett stödpaket som det som röstades igenom i kongressen. Men Europa måste kompensera och det tror jag man har börjat inse. Man kommer att accelerera den processen.
Källa: Tobias Österberg/TT
