Stödet för euron ökar. Men någon ny folkomröstning är inte aktuell just nu, menar flera av partierna. Men Moderaterna stänger inte dörren. – Vi får återkomma i den frågan, säger partisekreteraren Karin Enström.
Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att argumenten mot att införa euron i Sverige fortsatt är starka.
Socialdemokraterna välkomnar en diskussion, men menar att man måste bredda den till mer än bara växelkursen. En folkomröstning är inte aktuell i nuläget:
– Men ska det ske någon ändring så måste svenska folket få vara med i processen och beslutet, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.
"Titta på frågan"
Sverigedemokraterna menar att stödet för euron går upp och ner.
– Vi har ju folkomröstat en gång och det blev ett tydligt nej och än finns inget stöd i kammaren för en folkomröstning, säger partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson.
Moderaterna anser att det ökade stödet för euron visar på att svenskarna har "lite större aptit än tidigare". Enligt partisekreteraren Karin Enström är partiet berett att titta på frågan, på fördelarna och nackdelarna.
– Det var ganska länge sedan vi utredde frågan. Det kan vara dags att börja titta på det, säger hon.
Krävs det en folkomröstning?
– Det är alldeles för tidigt att svara på det. Vi får återkomma i den frågan, säger hon.
Inte heller Liberalerna, som är för att Sverige ska införa euron, vill svara på huruvida det behövs en folkomröstning.
– Det får vi titta närmare på såklart, men det är tydligt att opinionen nu svänger och att även många tunga namn är för ett eurosamarbete, säger partisekreteraren Jakob Olofsgård.
Tar inte ställning
Svenskt Näringsliv tar, precis som LO, som organisation inte ställning, men chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt tycker att fördelarna börjar väga över för att Sverige överger kronan.
– Men visst, det finns risker, det är viktigt med en balanserad diskussion, säger han och efterfrågar en ny utredning från politikerna.
Om att svenska folket i större utsträckning tycker så, säger han:
– Den svenska kronan har gjort oss fattigare, det märks när vi ska ut och resa.
Den nationella identiteten med våra sedlar har nog avtagit också.
– Man ser ju knappt några sådana längre. Jag tror att det är en faktor som inte är helt oväsentlig faktiskt, säger Daunfeldt.
Källa: Malin Johanson/TT, Niklas Svahn/TT
