Lockar det att arbeta som veterinär, officer eller kanske präst? Grattis, det är några av yrkena med bäst framtidsutsikter enligt Saco. I dag öppnar anmälan till högskole- och universitetsutbildningar med start i höst.
I dag öppnar anmälan till högskole- och universitetsutbildningar med start i höst. Frågan för många blivande studenter är vad man ska satsa på, och framförallt, ska hjärtat eller hjärnan få avgöra valet?
– Jag brukar säga att du i första hand ska läsa det du är intresserad av och som du tycker är roligt att arbeta med, men det är klart att det är viktigt att man använder hjärnan också och funderar över vad det innebär att söka sig till en utbildning som under lång tid haft hård konkurrens om jobben, påpekar Göran Arrius, ordförande för Saco.
Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) publicerar nu sin årliga undersökning gällande arbetsmarknaden om fem år, utifrån tre kategorier: Liten konkurrens, balans och stor konkurrens om jobben.
Gott om försvarsjobb
I kategorin liten konkurrens finns många välkända kategorier som vård, skola och omsorg men en sektor har nu tillkommit:
– Ett område är totalförsvarssektorn. Det är något som är beroende av det tråkiga omvärldsläget tyvärr och det kommer att vara väldigt ont om folk, säger Göran Arrius.
Det omvända gäller bland annat för arkitekter där arbetsmarknaden inte förbättrats nämnvärt efter att byggsektorn tvärbromsat. Även inom kommunikation och bland samhällsvetare väntas konkurrensen bli tuff.
Vissa yrken kan ha liten konkurrens på grund av dålig löneutveckling eller utvecklingsmöjligheter. Hur ska man tänka där?
– Vi tycker att alla akademikeryrken ska löna sig ur ett ekonomiskt perspektiv men tyvärr finns yrkesgrupper där det blir ett minus jämfört med om man gått ut direkt på arbetsmarknaden efter gymnasiet. Jag tror dock att väldigt många söker en akademisk utbildning därför att man faktiskt tycker det är intressant och stimulerande.
Framtida utmaning
Ytterligare en framtida utmaning är AI som målas upp som något som kan förändra framtidens arbetsmarknad radikalt. Inte heller akademikeryrken tros bli förskonade.
– Det (AI) är ett mynt med två sidor. Många tråkiga arbetsuppgifter kan säkert försvinna men det kommer naturligtvis påverka även akademiker framöver, och på tio års sikt kommer man se tillbaka på en ganska stor förändring, säger Göran Arrius.
Fakta: Så här ser arbetsmarknaden ut om 5 år för olika yrken
Siffran inom parentes är måttet på hur osäker prognosen är. Prognosens osäkerhet går från 1 till 5. Värdet på 1 på skalan innebär en låg osäkerhet, alltså att prognosen är relativt säker. Värdet 5 innebär en hög osäkerhet.
Liten konkurrens om jobben
Agronom och lantmästare (2)
Apotekare (3)
Arbetsterapeut (2)
Audionom (3)
Barnmorska (1)
Bibliotekarie (2)
Biomedicinsk analytiker (1)
Civilingenjör (3)
Diakon (1)
Dietist och nutritionist (2)
Djursjukskötare (2)
Fysiker och sjukhusfysiker (2)
Fysioterapeut (2)
Församlingspedagog (1)
Förskollärare (2)
Geovetare och naturgeograf (3)
Grundlärare, inriktning fritidshem (2)
Grundlärare årskurs F–3 och årskurs 4–6 (2)
Högskoleingenjör (3)
IT-akademiker (3)
Kemist (3)
Matematiker och statistiker (3)
Officer (1)
Optiker (5)
Präst – kyrkoherde och komminister (1)
Psykolog (2)
Receptarie (3)
Socionom (1)
Speciallärare och specialpedagog (2)
Studie- och yrkesvägledare (3)
Tandhygienist (2)
Tandläkare (2)
Veterinär (2)
Yrkeslärare i gymnasieskolan (1)
Ämneslärare i årskurs 7–9 och gymnasieskolan (2)
Balans
Arbetsmiljöingenjör (3)
Biolog (4)
Biomedicinare (2)
Hortonom, landskapsingenjör, trädgårdsingenjör (4)
Inredningsarkitekt (5)
Jurist (3)
Jägmästare, skogsvetare och skogsmästare (3)
Kiropraktor (1)
Landskapsarkitekt (3)
Logoped (2)
Läkare (3)
Miljöakademiker (4)
Personalvetare (2)
Planeringsarkitekt (3)
Stor konkurrens om jobben
Arkitekt (byggnadsverk) (5)
Beteendevetare (5)
Hälsovetare (3)
Kommunikationsyrken (2)
Musei- och kulturmiljöyrken (1)
Samhällsvetare (3)
Källa: Saco.
Källa: Tobias Österberg/TT
