Brist på kockar och sjuksköterskor kan förvärras, it-tekniker likaså, och industriutbyggnaden i Norrland hotas. Arbetsgivarna målar upp flera bristyrken där höjda lönekrav på arbetskraftsinvandrare får stora konsekvenser.
Redan i höstas höjdes minimilönen för att tillåta arbetskraftsinvandring, till runt 27 000 kronor i månaden. Även då restes kritik, från framför allt arbetsgivarhåll. Då försvann möjligheten att jobba i yrken med enklare kvalifikationer, enligt arbetsgivarorganisationerna.
Nu när minimilönen föreslås höjas till cirka 34 000 kronor, dagens nivå på medianlön, drabbas även medelkvalificerade jobb, som kockar, sjuksköterskor, yrkesarbetare, och i viss mån it-tekniker för att nämna några, enligt Almegas chefsekonom Patrick Joyce.
Över 30 000
Drygt 30 000 arbetskraftsinvandrare med tillstånd, alltså de som kommer utanför EU, jobbar i Sverige i dag. Om minimilönen för att få ett arbetskraftstillstånd höjs till cirka 34 000 kronor i månaden blir effekten stor.
– Hälften av dem kommer att dras in, säger Patrick Joyce.
För att lindra effekterna där det finns stor arbetskraftsbrist föreslår utredaren undantag, både inom vissa yrken och vissa regioner, exempelvis norra Norrland där företag och kommuner skriker efter arbetskraft.
– Det blir en godtycklig hantering, tycker Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv.
Analysera först
Hon efterfrågar konsekvensanalyser av höstens höjning av lönekravet innan man går vidare. Och att kollektivavtalets miniminivåer skulle duga gott som en referensram.
– Det är ett stort problem att politikerna börjar lägga sig i lönebildningen i Sverige, säger Göran Arrius, ordförande för akademikernas paraplyorganisation Saco.
Det finns även relativt sett lägre betalda akademiker som berörs av det föreslagna högre lönegolvet, bland annat inom vården där det inom vissa regioner råder stor brist på personal, enligt Arrius.
Rättad: I en tidigare version av texten fanns en missvisande mening som har strukits.
Fakta: Här jobbar flest arbetskraftsinvandrare
Yrkesgrupp, antal beviljade tillstånd för arbetskraft från icke EU-land 2023.
Bärplockare och plantörer m.fl., 5 240
It-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl., 3 703
Ingenjörer och tekniker, 1 692
Civilingenjörsyrken, 1 479
Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl., 761
Växtodlare inom jordbruk och trädgård, 734
Städare och hemservicepersonal m.fl., 475
Kockar och kallskänkor, 474
Skogsarbetare, 461
Drift-, support- och nätverkstekniker m.fl., 390
Övriga, 5 414
Totalt, 20 823
Källa: Migrationsverket
Källa: Olle Lindström/TT
