Det är sedan en tid ett givet faktum bland bedömare. Europeiska centralbanken (ECB) väntas ta rygg på Riksbanken och sänka sina styrräntor med 0,25 procentenheter på torsdag. Men vad som händer med räntan sedan är dock allt annat än klart.
Ett oväntat stort lyft för inflationen i eurozonen i maj – enligt de första beräkningarna från statistikbyrån Eurostat – ställer till det för prognosmakarna. Högre tjänstepriser förklarar merparten av prisökningarna.
"En besvikelse", skriver storbanken SEB:s ekonomer i en kommentar.
"Den stora frågan är vad som händer efter juni", skriver storbanken Nordeas ekonomer.
Andra sänkning inte trolig
En andra sänkning av ECB:s styrräntor redan i juli ser i alla fall inte särskilt trolig ut med det pristryck som nu har uppmätts – även om många bedömare tonar ned majsiffrans betydelse och beskriver den som en tillfällig uppgång i inflation.
"Desinflationsprocesen har inte stannat av", hävdar Riccardo Marcelli Fabiani, ekonom på Oxford Economics, i en kommentar.
Alla är dock fortfarande inställda på att vi står inför en serie räntesänkningar från Europeiska centralbanken (ECB) – men risken är att den tar slut rätt snabbt. I prissättningen på räntemarknaden pekar sannolikheten på fem eller sex sänkningar, inklusive den väntade junisänkningen, ned till 2,50–2,75 procent för insättningsräntan i slutet av 2025.
Inför Eurostats siffror för majinflationen presenterade Bloomberg resultatet av en enkät, där snittprognosen bland proffsen låg på sex sänkningar – ned från sju sänkningar.
Flera faktorer
Förutom den osäkra inflationsprognosen ser bedömarna i Bloombergs enkät även presidentvalet i USA, geopolitiska spänningar i världen, Ukrainakriget och risken för nya utbudsstörningar som faktorer som kan hejda räntesänkningar. En oväntat stark ekonomisk utveckling i USA – som bromsar amerikanska räntesänkningar – kan också ställa till det enligt 85 procent av de tillfrågade ekonomerna i enkäten.
Skulle USA:s centralbank välja att inte sänka sin styrränta alls – från dagens 5,25-5,50 procent – tror de flesta ekonomer att ECB bara kan sänka tre gånger till slutet av 2025.
Hur ECB och Fed gör med styrräntan spelar stor roll även för svenska hushåll och företag. Det påverkar Riksbankens penningpolitiska utrymme – och därmed även nivån på de räntor som svenska hushåll betalar för bolån och pressade företag betalar på sina lån.
Fakta: Kan dra ned bolåneräntan med tusenlappar
På sitt senaste penningpolitiska möte i början av maj sänkte Riksbanken styrräntan för första gången på åtta år, ned med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Nästa räntebesked från Riksbanken väntas den 27 juni.
Riksbankens styrränta präglar ränteläget i svensk ekonomi, bland annat genom att den påverkar hushållens rörliga bolåneräntor och vad företag får betala för sina lån.
Riksbankens direktion räknar med – om inflationsprognoserna stämmer – att kunna sänka styrräntan två gånger till under andra halvåret 2024. I sin räntebana från mars hade Riksbanken ytterligare en eller två sänkningar under 2025, ned till 2,75-3,00 procent i styrränta i slutet av nästa år.
Skulle räntan på ett bolån minska med 1 procentenhet innebär det att kostnaden för ett bolån på tre miljoner minskar med 30 000 kronor per år eller 2 500 kronor per månad före ränteavdrag.
Källa: Joakim Goksör/TT
