De rikaste tio procenten av svenskarna har haft en dubbelt så bra ekonomisk utveckling som resten av hushållen, framgår av vårbudgeten. Ökade kapitalinkomster är förklaringen och i synnerhet för ägare av så kallade fåmansbolag.
Under de senaste 20 åren har inkomstskillnaderna i Sverige ökat påtagligt. Framför allt är det den rikaste tiondelen som har dragit ifrån märkbart.
Den tiondel av befolkningen med högst inkomster har dubblat sin ekonomiska standard under perioden 2003-2022. Resten av befolkningen har ökat sin genomsnittliga standard med 35-50 procent, framgår av regeringens fördelningspolitiske redogörelse i vårbudgeten.
Under den senaste tioårsperioden har den trenden tilltagit. Då har den ekonomiska standarden för toppskiktet ökat med närmare 40 procent, mot omkring drygt tio procent för resten av svenskarna.
Kraftigt högre kapitalinkomster är förklaringen.
"Sett över hela perioden är det främst ökade utdelningar i fåmansbolag och ökade realiserade kapitalvinster från försäljningar av finansiella tillgångar som förklarar uppgången", står det i bilagan till budgeten.
Under 2022 sjönk hushållens samlade kapitalvinster till följd av en svag utveckling på bostads- och aktiemarknaderna.
"Utdelningarna i fåmansbolag ökade däremot med cirka 20 procent, vilket innebar att de 2022 var det största enskilda kapitalinkomstslaget", skriver regeringen i den fördelningspolitiska redogörelsen.
Beskattningen av så kallade fåmansbolag har länge varit föremål för politisk debatt. Socialdemokraterna har velat skärpa beskattningen, medan regeringen vill förenkla reglerna för att underlätta för företagande.
Delägare i fåmansbolag får i ett snårigt regelsystem dela upp inkomsterna i både lön och kapital, varav den senare oftast sker till lägre beskattning.
Källa: Olle Lindström/TT
