Du betalar mer för maten än vad du hade behövt göra, visar Konkurrensverkets senaste genomlysning av livsmedelsbranschen.
Bristande konkurrens i livsmedelskedjan får effekt på prislapparna ute i landets matbutiker. Enligt myndigheten blir följden att pengarna "inte alltid hamnar där de behövs för att gynna nyetableringar, investeringar och ökad produktion".
Betalar mer
För få aktörer i dagligvaruhandeln och förädlingsindustrin leder till problemen, konstaterar Bäckström.
– Konsumenterna betalar mer än vad man skulle behöva göra, och pengar hamnar inte i de led som de skulle behöva för att stimulera produktion eller nya aktörer att träda in på marknaden, säger han till TT.
I genomlysningen har priser på produkter som smör, bröd, ägg, kyckling, matolja, potatis och ost satts under lupp. Konkurrensverket slår fast att kulmen på prisökningarna på livsmedel uppnåddes i mars 2023. Därefter har priserna legat kvar på en hög nivå.
De största prisökningarna har skett i leverantörsledet, men dagligvaruhandeln har samtidigt kunnat öka vinstmarginalerna, enligt rapporten.
Karin Brynell som är vd för Svensk Dagligvaruhandel, ställer sig dock frågande till hur konkurrensverket kommit fram till slutsatsen om att marginaler skulle ha ökat i branschen.
– Vi håller inte med. I samtliga bokslut ser vi att vinstmarginaler gått ner.
Ökade kostnader för butiker
Karin Brynell anser att Konkurrensverkets genomlysning bara tar hänsyn till bruttomarginalen. Men en butik har långt fler kostnader som också sätter avtryck på en matvaras prislapp.
– Även en butik har räntekostnader.
– Sedan tog man bort reduktion av arbetsgivaravgift för unga och så har vi fått ökade transportkostnader, fortsätter hon.
Inga lågprisbutiker
Sänkta matpriser har branschorganisationen svårt att sia om framöver – frågan beror på utvecklingen för vår valuta och räntor, förklarar Brynell.
Konkurrensverket lämnar förslag till åtgärder som tros ska kunna påverka på sikt. Bland annat vill myndigheten kunna stoppa förvärv på lokala marknader.
Dessutom skulle landets kommuner behöva skapa fler butikslägen, något som skulle bidra till bättre konkurrens.
– I cirka 90 kommuner saknas lågprisbutiker, konstaterar Bäckström.
Källa: Joakim Goksör/TT, Anna Karolina Eriksson/TT
