I veckans intervju får vi möta Jonas Olavi – för många känd via diverse finansmedia, Twitter och den populära podden Börssnack! Jonas har även en lång och framgångsrik karriär inom finansbranschen och ger oss en bättre inblick investerar- och förvaltarstil som bygger mycket på “momentum” och en kombination av teknisk/fundamental screening av aktier. Han delar friskt med sig av sin resa och sina erfarenheter – och ger även en del tips till den som är nyfiken på att arbeta inom branschen. Missa inte detta!
Hej Jonas Olavi. Riktigt kul att få intervjua dig. Kan du inleda med att kort berätta lite allmänt om vem du är och din bakgrund för våra läsare.
Jag är 54 år, uppväxt i Skanör i Skåne och numera acklimatiserad Stockholmare boende i Trångsund söder om Stockholm. Jag är gift och har 2 tonåringar hemma, så nu börjar man få mer tid att odla intressen/jobba mer etc. Jag är fondförvaltare för globalfonden Alpcot Equities och allokeringschef för moderbolaget Alpcot AB där jag sätter ihop och hanterar modellportföljer och diskretionära kunduppdrag för våra direktkunder och våra samarbetspartners kunder.
Jag håller kropp och knopp alerta genom att sporta, exempelvis genom att utöva vattensporter som vindsurfing, kitesurfing, vågsurfing och springer även några mil/vecka, gärna på lunchen. Jag även även inbiten golfare med hcp 3 och spelar även hickorygolf någon gång då och då.
Eftersom jag gillar att ha många strängar på min lyra så spelar jag en del gitarr för att slappna av på kvällarna och helger.
Låt oss spola tillbaka bandet lite, hur väcktes ditt intresse för aktier och investeringar från första början?
Mitt intresse för aktieplaceringar kom igång ganska sent under studietiden, men när jag började studera nationalekonomi vid Lunds Universitet så tog det fart ordentligt. Att invigas i aktievärlden var ett riktigt lyft och det var många likasinnade som hängde i börsrummet och delade tips och tankar.
Att räkna fram vad ett bolag kan köpas ut för på börsen för att driva det vidare på sina kassaflöden tyckte jag inte var lika kul som att förstå varför en del placerare bara köper på låga multiplar, medan andra inte verkar bry sig.”
Tidigt intresserade jag mig för den mänskliga aspekten, dvs hur vi fattar ekonomiska beslut under olika grader av stress. Att räkna fram vad ett bolag kan köpas ut för på börsen för att driva det vidare på sina kassaflöden tyckte jag inte var lika kul som att förstå varför en del placerare bara köper på låga multiplar, medan andra inte verkar bry sig. Kan man förstå vilka minsta gemensamma nämnare som dessa båda typer av investerare har kanske man bättre kan förstå vad som driver kurser fram och tillbaka.
...att ta det bästa från två världar, den fundamentala analysen och den tekniska analysen och göra det till sin egen disciplin. Detta kom att bli min stora aha-upplevelse.”
När jag sedan började jobba efter avslutade studier så hade jag turen att få börja på ett bolag som hette Delphi Capital. Analysansatsen i detta bolag kom att präglas av att ta det bästa från två världar, den fundamentala analysen och den tekniska analysen och göra det till sin egen disciplin. Detta kom att bli min stora aha-upplevelse. Inspirationen var bland andra amerikanen William O´Neil som skrev boken “How to make money in stocks” i vilken han använde sig av en momentumbaserad strategi – något han fortfarande bestrider att det handlar om. Hur som helst så nycklade han fram faktorer som han bedömde som viktiga för framtida kursutveckling. Denna modell kom vi att förfina över åren och har nu följt mig på vägen genom mina olika arbetsgivare. Idag har jag system som följer alla noterade aktier i världen (som jag kan tänka mig ha exponering gentemot) och som hjälper mig att finna bolag som uppvisar både fundamental och teknisk styrka.
På Delphi kallade vi modellen för en tillväxtorienterad modell, men vad vi menade var ju egentligen momentum. Just momentum är den faktorstil bland många som över tid levererat den högsta avkastningen på alla marknader och i alla tidsperspektiv. Momentum kan komma från olika håll, i olika stadier, genom olika faktorer. För somliga betyder det bara att aktier skall köpas först efter att de nått 52-veckors högsta, men för mig är detta ett hantverk. Ett bolag kan vara inne i en tillfälligt starkare fas oavsett bransch och utgångsläge. Bolaget kan också vara i början av en ny tillväxtfas.
Just momentum är den faktorstil bland många som över tid levererat den högsta avkastningen på alla marknader och i alla tidsperspektiv.”
Momentum fungerar eftersom framgångsrika företag ofta fortsätter att vara framgångsrika under en längre period och vice versa. Jag har applicerat varianter på detta för fondportföljer, ETF-portföljer, aktieportföljer och det fungerar som sagt på alla marknader.
Låt oss ha ovanstående som utgångspunkt och sen sakta med säkert spola oss framåt, steg för steg. Kan du berätta lite mer om din utvecklingsresa inom börsen/investeringar, hur du gick från att vara “nyväckt” till att idag vara en avsevärt mycket mer erfaren förvaltare/investerare som många låter sig inspireras av? Drivkrafter? Viktiga milstolpar och “aha moments”?
Under åren som förvaltare, analyschef och aktiestrateg har jag lärt mig den hårda vägen att börsen ger och tar. Den viktigaste lärdomen är att våga kliva av investeringar som inte utvecklas som tänkt. Att istället våga följa med aktier som stiger, men hålla förlusterna små är ju egentligen något som står i kontrast till våra känslor.
Den viktigaste lärdomen är att våga kliva av investeringar som inte utvecklas som tänkt. Att istället våga följa med aktier som stiger, men hålla förlusterna små är ju egentligen något som står i kontrast till våra känslor.”
Att sälja med förlust innebär att man erkänner att man gjort ett misstag, vilket är smärtsamt för de flesta av oss. Att sälja aktier för tidigt är också ett mänskligt drag, hellre en fågel i handen…
Men om man som jag har arbetat professionellt med detta i över 25 års tid så har jag kunnat träna upp mina färdigheter. Jag gör dock också misstag, kanske är jag ibland överdrivet förlåtande för bolag som hamnat i onåd hos marknaden, kanske har jag sålt lite för tidigt ibland – men jag kämpar kontinuerligt med och mot dessa känslor.
Du är ju också en tämligen välkänd Twitterprofil (över 23 000 följare) och poddare. Vad får man som följare/lyssnare ta del av om man följer dig? Vad ser du själv för vinning i att vara aktiv i dessa kanaler?
Från min universitetstid och genom min karriär så har utbildning och lärande varit min röda tråd. Jag har alltid talat samma språk med privatkunder som jag gjort med institutioner. Detta eftersom jag tror att andra vill lära sig saker, samtidigt som alla också vill förstå. Mina bästa framträdanden, tycker jag själv, är när det är någon oväntad person bland åhörarna, kanske en medföljande ungdom eller andra som kanske inte är målgruppen. Att då tala specifikt till den personen gör att man skärper sig på att få med alla lyssnare.
Att stå i Rapportmorgon i studion hos Dagens Industri en tidig morgon i direktsändning och prata om 20-30 bolag när de löpande rapporterar, plus storpolitik, makrohändelser och ad hoc-kommentarer är minst sagt danande.”
Att jag har blivit publik genom att ofta vara i media och att ha många följare genom sociala medier har varit en lång process. I sig så är inte exponeringen målet utan ett medium. De första åren hade jag svårt att se och lyssna på mina framträdanden – jag kände att jag gjorde fel, var otydlig eller inte relevant. Men detta har jag lyckats bearbeta och jag är mycket bekväm i en publik roll. Men det beror, förutom på erfarenhet, i allra högsta grad på att jag förbereder mig väldigt noga, och kanske mycket mer än vad man kan tro.
Att stå i Rapportmorgon i studion hos Dagens Industri en tidig morgon i direktsändning och prata om 20-30 bolag när de löpande rapporterar, plus storpolitik, makrohändelser och ad hoc-kommentarer är minst sagt danande. Lika bekväm som jag är att stå inför stora åhörargrupper, lika obekväm och skräckslagen skulle jag vara om jag skulle stå på en rock-scen och spela gitarr. Det kommer inte att hända ;-)
Men den mediala exponeringen möjliggör förstås för mig att nå ut med mina och min arbetsgivares åsikter. För många blir jag då relevant som samarbetspartner, men för mig har det varit viktigt att verkligen kunna stå för vad jag säger. Jag har alltid sökt mig till bolag som vill göra det lilla extra, de som uppfattas som företag man gärna söker sig till, snarare än de som hellre jagar sina kunder eller har produkter som är som alla andras.
Vilka är/har varit dina främsta förebilder och inspirationskällor? Har dessa förändrats avsevärt över tid och i så fall hur och varför?
Som medial person så studerar jag skickliga talare. Jag framför mycket av mina budskap verbalt och är förstås intresserad av att göra det på ett bra sätt som gör att lyssnarna kan känna att det var väl investerad tid. Bra exempel är Bill Clinton som när han var aktiv tittade varje åhörare i ögonen när han talade, vilket fick folk att känna det som att han talade med just dem. En annan är Barack Obama som med sina konstpauser skapar en dramatik i sina tal, en fantastisk förmåga. Många skådespelare har samma förmåga, att inkludera lyssnarna.
De finansprofiler jag gillar är de, utan att nämna några namn för de är många, som är ödmjuka inför uppgiften, de som är överdrivet pedagogiska och som känns väl förberedda.
Låt oss skifta fokus tillbaka till din investeringsstrategi. Kan du initialt, med egna ord, relativt kort och övergripande försöka beskriva din nuvarande investeringsfilosofi och val av strategi?
Min investeringsfilosofi är att använda en disciplinerad process där jag studerar marknad, värdering och sentiment. Marknad handlar om makroekonomiska datapunkter och var dessa data placerar sig efter den marknadsregim som råder. Två faktorer är viktigast; tillväxt och inflation. Dessa båda faktorer påverkar sedan de övriga i olika utsträckning. Jag är mer intresserad av att förstå momentum och riktning, än absolut nivå.
Min investeringsfilosofi är att använda en disciplinerad process där jag studerar marknad, värdering och sentiment.”
Finansmarknaderna är skickliga på att nosa upp när tillväxttakten ökar eller minskar. Värdering handlar om att försöka förstå vad som är inprisat i rådande marknadsregim. Höga värderingar innebär nästan alltid lägre förväntad avkastning och vice versa. Sentiment handlar mycket om att förstå hur andra positionerar sig och då är flödesdata viktigt att bocka av.
Teknisk analys stödjer ovanpå flödes- och positioneringsanalys den övergripande sentimentsanalysen. Just loopen marknad-värdering-sentiment har jag använt under hela min karriär.
Utifrån ett aktieperspektiv så rimmar marknad-värdering-sentiment väldigt väl med hur jag förvaltar globalfonden Alpcot Equities. Att jag gör all analys själv innebär också att jag får en väldigt bra överblick över marknaden. Jag använder en momentumbaserad screeningmodell som rangordnar bolag utifrån vinststyrka (tilltagande eller avtagande), rapportstyrka (slår de förväntningarna eller inte), revideringstrend (höjs eller sänks vinst- och försäljningsestimat och riktkurs) och relativ prisstyrka i 4 olika tidsperspektiv, från 5 dagar till 6 månader.
Detta möjliggör för mig att leta fram de mest framgångsrika bolagen, varefter de sorteras in i teman, regioner och bransch. Tanken med modellen är att med begränsade arbetsresurser kunna täcka en i princip obegränsad mängd företag. Screenern hjälper mig att identifiera bolag jag aldrig skulle hittat annars eftersom den kan göras på vilken marknad som helst.
Historien visar sig nämligen att framgångsrika företag ofta fortsätter vara framgångsrika under en lång period, medan bolag med problem ofta har det kämpigt en längre period.”
Momentum för mig är att identifiera företag som är inne i en positiv fas, dvs har momentum, både finansiellt och kursmässigt. Historien visar sig nämligen att framgångsrika företag ofta fortsätter vara framgångsrika under en lång period, medan bolag med problem ofta har det kämpigt en längre period. Tjusningen är att momentum kan uppkomma i nästan vilken bransch som helst under varierande tidsperioder. Hantverket blir att försöka rida de starka trenderna så länge som möjligt och undvika, eller snabbt sälja bolag som börjar tappa momentum.
I Alpcot Equities är det momentumfakton som är drivkraften för avkastningen, vilket gör att jag inte viktar upp enskilda innehav som jag ser en del förvaltare gör. Tvärtom så har jag ganska små vikter per bolag eftersom man aldrig kan vara säker på hur ett bolag levererar på rapportdagen och hur marknaden reagerar på rapporten.
“Coronabörskraschen” har ju onekligen givit en möjlighet att stresstesta sin strategi, såväl det initiala fallet som den lika extremt snabba och kraftiga återhämtningen med efterföljande “hausse”. Det vore väldigt intressant att höra dina funderingar om hur du tycker att dina strategi har klarat sig under denna period? Vilka är de främsta lärdomarna som du kommer att ta med dig? Överväger du några större förändringar framöver?
Jag brukar tänka att när ”alla” pratar om något ämne då är marknaden redan någon annanstans.”
Under Coronabörsen var jag mellan jobb och handlade aktivt privat. Eftersom jag sällan hade fler än 10 bolag var det relativt lätt att hänga med och bevaka dem. Jag har använt teknisk analys under hela min karriär och var ganska disciplinerad under fallet och hade mycket kassa. En anekdot kan jag dela med mig av var när jag första gången hörde att de drabbats av Covid i Kina, och då lite oklart vad det egentligen var. Men efter att ha varit med om olika smittoutbrott tidigare tänkte jag att det är säkrast att sälja min Kina-fond. Jag argumenterade också för att jag inte skulle köpa tillbaka förrän myndigheterna (särskilt centralbanken) agerade.
Det tog inte lång tid innan de gjorde det varpå jag köpte tillbaka fonden och var med på en kortsiktig resa uppåt på ca 10 procent varpå jag sålde igen. Detta eftersom media formligen exploderade i täckning av sjukdomen och osäkerheten tilltog på börserna. Hade jag behandlat hela portföljen på samma sätt så hade jag förstås undvikit några uppenbara nedgångar, men kanske dröjt med att komma in i matchen igen.
I studier som gjorts kring momentum skall det nämnas att i den initiala fasen av en snabb nedgång så underpresterar momentumstilar, eftersom betavärdet normalt sett är lite högre. Eftersom momentum då ändrar karaktär så identiferas nya vinnare tidigt, vilket delvis uppvägen den kortsiktigt sämre utvecklingen under stora fall.
Jag brukar beskriva mig som en “motvallsanalytiker”. Att alltid ifrågasätta rådande trend har funkat bra över tid, men kräver att man är närvarande, att man orkar gå igenom processen disciplinerat. Jag brukar tänka att när ”alla” pratar om något ämne då är marknaden redan någon annanstans. Att just tänka temabaserat och vilka drivkrafter som finns är det jag gillar allra bäst med mitt arbete och min process.
Att förvalta innebär också att man inte är ”ledig” på semestern, utan det gäller att vara närvarande även om skärmtiden koncentreras till kortare uppdateringar under dagen.”
Balansen är just att kunna hantera tidsåtgången. Livet har ju många dimensioner och att må bra med sig själv och sin familj är viktigt. Därför gäller det att kunna ta tid ifrån jobbet när det går. Som globalfondsförvaltare så kollar jag alltid portföljen flera gånger per dag, vilken sträcker sig över de tider då börserna jag handlar på är öppna. Jag brukar säga att jag inte vet hur fonden går förrän efter att amerikanska marknaden öppnat. Detta innebär inte att jag sitter bakom skärmen så länge, men att hålla ett vakande öga ingår i jobbet. Att förvalta innebär också att man inte är ”ledig” på semestern, utan det gäller att vara närvarande även om skärmtiden koncentreras till kortare uppdateringar under dagen.
Men ibland är långledigheterna emotsedda då det ju faktiskt inte går att göra något och nyhetsflödet sinar. Då kan åtminstone jag helt slappna av – men att åka till ett ställe utan bra internetuppkoppling kommer inte ske i mitt nuvarande yrke.
Utveckling och förbättring är ju som bekant en evig strävan. Inom vilka specifika områden arbetar du just nu hårdast för att förbättras? Vilka specifika frågor “grämer” dig mest?
När jag studerade så gick jag så långt så att jag forskade. Jag avslutade dock mina doktorandstudier eftersom jag insåg att jag inte riktigt hade programmeringskunskaperna och det intresset att jobba med dataanalys. Det är något jag grämer mig åt idag. Jag kan genomföra djuplodande analyser, men det tar så mycket längre tid utan de rätta programmeringskunskaperna.
Rådet till den som vill ta steget in i finansbranschen är att tillförskaffa sig åtminstone grundläggande programmeringskunskaper.”
Hade jag gått om min utbildning hade jag tagit mig i kragen eftersom jag hade sparat väldigt mycket tid. Men det visste jag ju inte då. När jag idag enkelt mappar upp och screenar världens alla aktier så slet jag och mina kollegor hårt med att manuellt uppdatera våra ark månadsvis i början av vår karriär, och då höll vi oss bara till nordiska aktier. Rådet till den som vill ta steget in i finansbranschen är att tillförskaffa sig åtminstone grundläggande programmeringskunskaper.
Vilka är dina övergripande mål med dina investeringar, såväl som förvaltare som privat? Vart ser du dig själv rent utvecklingsmässigt om 5-10 år?
Eftersom jag fortfarande undrar vad jag skall bli när jag blir stor så testar jag många olika saker. Mitt mål med mitt yrkesliv är för det första att ha roligt på jobbet tillsammans med arbetskamrater och för det andra att hjälpa andra att ta ekonomiskt informerade beslut. Jag har egentligen inget slutmål och ser mig inte som någon som i egentlig mening pensionerar sig. Nyfikenhet är min last och det innebär att jag säkert placerar i aktier långt upp i åren. Jag har fått förmånen att också bli styrelseproffs under de senaste åren och har några publika och några privata engagemang. Detta ser jag som ett långsiktigt stimulerande alternativ när jag väl blir utrullad från rollen som förvaltare. Och det händer ju någon gång.
Mitt mål med mitt yrkesliv är för det första att ha roligt på jobbet tillsammans med arbetskamrater och för det andra att hjälpa andra att ta ekonomiskt informerade beslut.”
Att bli ekonomiskt oberoende och fri är förstås en trygghet, men samtidigt ingen drivkraft, utan sekundärt. Om man lyckas i sitt arbete och folk gillar det man gör så blir det ofta bra på fler sätt än ett. Ibland får jag frågan, vad har varit det roligaste du gjort? Mitt svar är alltid, det jag gör just nu! Och just nu är jag fondförvaltare för globalfonden Alpcot Equities, allokeringschef för Alpcot AB och har hand om deras snabbt växande diskretionära portföljförvaltning, samt styrelseldamot i Kungsleden, Traction, Rydgruppen samt i Nordic Asia Investment Group. Samt att vara make och pappa förstås!
Är det viktigt för dig/er förvaltning att investera i sådant som du i någon mån anser bidrar till en bättre värld/framtid? (Eller i varje fall undvika det motsatta?) Varför? Motivera.
Hållbarhet är dock komplicerat som begrepp eftersom den betyder olika för olika människor. Därför kan saker som är hållbara för mig, inte vara det för en annan betraktare.”
Jag tror att kapital kan och måste hjälpa till att påverka världen i rätt riktning. Det innebär inte att jag gör avkall på min riskanalys eller avkastningsbedömning. Att spela spelet som det ligger är ett mantra jag har och om det är hållbarhet, energiförsörjning, teknikomställningar eller annat så deltar jag mer än gärna.
Hållbarhet är dock komplicerat som begrepp eftersom den betyder olika för olika människor. Därför kan saker som är hållbara för mig, inte vara det för en annan betraktare. I min fondförvaltning så har vi en process för hållbarhetsfrågor och jag väljer förstås hellre ett bolag som excellerar i frågan än ett jämförbart bolag som inte gör det. Men det blir lite semantiskt för vilket bolag skulle säga att de inte beaktar hållbarhetsfrågor i sin verksamhet. Återigen vill jag flagga för att riktning i dagens läge är viktigare än nivå. Kan man minska företagets miljöbelastning så skall man anser jag. Snart nog är det inget val alls!
Har du några bra “stalltips” till en nybörjare (person som inte har kommit lika långt i sin utvecklingsresa som du har) som ser dig som en förebild och skulle vilja förbättras som investerare eller kanske söka jobb i finansbranschen?
Vill man ta klivet in i finansbranschen finns det många vägar att gå. Att tidigt ta även mindre kvalificerade jobb än man tänkt sig är bra eftersom det breddar ens erfarenhet på flera sätt. Efter att ha varit vd för ett fondbolag och förvaltat tre fonder tog jag ett medvetet val att bli personlig bankman på Nordea. Varför kan man fråga sig och den enkla förklaringen var att jag verkligen ville veta hur en bank egentligen fungerar. Vad gör de efter klockan 15 egentligen undrade jag och dag ett på jobbet reste jag mig upp från min kontorsstol klockan 15 och såg till min, inte så stora, förvåning att det var ju full aktivitet.
Ett annat tips är att vara aktiv på sociala medier. Mycket tips kommer i dessa kanaler och kanske seglar en möjlighet upp som du inte tänkte på tidigare. Och var inte rädd för att prova, även sådant som inte är drömmålet.
Finansbranschen är en förtroendebransch och det tar lång tid att bygga förtroende, men sekundsnabbt att rasera.”
Har du kommit en bit på väg och vill komma in på strategi eller fondförvaltning, eller utvecklas i denna roll, så skulle jag jobba med hur du presenterar dig och dina idéer. Finansbranschen är en förtroendebransch och det tar lång tid att bygga förtroende, men sekundsnabbt att rasera. Jag upplever att det går lite åsiktsinflation på stan och även om jag verkligen inte missunnar någon välförtjänt uppmärksamhet så måste man ibland inte svara på alla frågor. Kanske kan man profilera sig på något sätt, dvs ta en aktiv viktig ansats så bedömer jag att det kommer gynna karriären bäst.
Att alltid vara ärlig och relevant är förstås grundkriterier. Kom ihåg att dina första 30 sekunder avgör vad din åhörare tänker och tycker om dig. Ta väl vara på dem. 30 sekunder är ganska lång tid, ibland!
Vad tror du om börsens utveckling rent generellt under de kommande 6-12 månaderna och ser du några specifika investeringstrender, sektorer eller case som du kommer att lägga mer fokus på framöver?
Jag inser att lagt för lite tid på kinesiska och brittiska aktier, men det har också varit ett medvetet val. Båda dessa är underägda av helt olika anledningar. Men det innebär inte att bolagen på dessa marknader inte gör ett bra jobb eller har intressanta utsikter.
I fallet brittiska aktier så har Brexit lagt ett stort skynke över intresset med rätta – men alla bolag anpassar sig efter nya spelregler och ofta snabbare än kanske makroekonomer gissar. Därför finns det en del uppsida bedömer jag, särskilt som brittiska aktier är relativt sett billigare än andra europeiska aktier.
I fallet kinesiska aktier har ju myndigheternas kraftfulla åtgärder skapat en större osäkerhet än det kanske var nödvändigt och tänkt. Detta skapar förutom utflöden från kinesiska aktiemarknaden också en förstärkning av synen att riskpremien i en 1-parti stat nog skall vara lite högre. Frågan jag ställer mig är hur hög och hur länge. Marknaden finns ju där.
Klart nog är att dessa marknader är underägda till skillnad från den amerikanska. Kanske kan dessa obalanser läka och brittiska och kinesiska aktier resa sig? Det är min bedömning kommande 6-9 månader. Följer du mig på sociala medier och fonden jag förvaltar så kommer du att bli varse när jag sturskar till mig kring dessa frågor.
Om du fritt får välja tre börsprofiler/individer som du gärna skulle vilja se i en kommande Börskollen-intervju (gärna bloggare och/eller Twitterprofiler), vilka skulle du då välja?
Jag skulle se fram emot att läsa en intervju med Mikael Sarwe på Nordea som ibland är så mörk i synen som tänkas kan, men som med glimten i ögat har en pragmatisk syn på de finansiella marknaderna som jag från den ljusa sidan mycket uppskattar.
Jag tycker också att Erik Hansén förtjänar den uppmärksamhet han sällan får. Erik som nu startar sin egen verksamhet har ett metodiskt angreppssätt som slår min disciplin med hästlängder. Erik har samlat på sig erfarenheter genom åren som slår de marknadskommentatorer/bevakare jag sett genom åren med hästlängder och han gör det med en tydlig ödmjukhet.
Jag vill även läsa en intervju med vår nya Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm som har en riktigt bred erfarenhet genom sina spännande tjänster genom åren. Att komma till Riksgälden med erfarenheter från såväl politiska kravställare som från Riksbanken och den akademiska världen gör Karolina till något helt unikt. Dessutom har hon varit min lärare vid Lunds Universitet där jag skrev ett arbete om för- och nackdelar med fasta kontra rörliga växelkurser för henne. Ibland skojar jag till det att jag har lärt henne allt om rörliga och fasta växelkurser – i sanning är det förstås tvärtom! Jag tror varken hon twittrar eller bloggar, men icke förty så är hon en intressant intervjuperson.
Tack för din medverkan och ett stort lycka till med framtida investeringar och mål!
Tips: Du vill väl inte missa nästa spännande intervju? Prenumerera på vårt nyhetsbrev eller ladda ner vår smidiga nyhetsapp – givetvis helt gratis!
Disclaimer: Som läsare av denna artikel bör man utgå ifrån att den intervjuade personen har haft, har eller kan komma att ha ekonomiska intressen i de bolag/produkter som omnämns. Artikelns syfte är endast att inspirera till kunskap och inget av det som sägs/skrivs ska ses som någon form av investeringsrådgivning eller uppmaning till affärsbeslut av något slag. Eventuella investeringsbeslut fattas alltid självständigt av läsaren/investeraren.
