Från miljardunderskott till en tydlig ljusning. Nästa år väntas landets kommuner och regioner göra en sammanlagd vinst på 28 miljarder kronor. På vissa håll är dock läget fortsatt kritiskt, enligt SKR:s ekonomirapport.
Det ekonomiska läget för Sveriges kommuner och regioner har de senaste åren varit en stor politisk fråga när stigande inflation och ökade utgifter satt rejäl press på verksamheten.
Under 2024 väntas kommunsektorn göra det sämsta ekonomiska resultatet under 2000-talet – med ett underskott på 8 miljarder.
Men nu väntas en rejäl ljusning för sektorn. Inte bara för att regeringen i höstbudgeten gav sektorn 7,5 miljarder kronor. Den lägre inflationen gör att kommunernas pensionskostnader minskar betydligt kommande år, detsamma gäller regionerna, enligt kommunsektorns intresseorganisation SKR.
Svagt för regionerna
Nästa år väntas sektorn göra ett sammanlagt överskott på 28 miljarder kronor, 25 miljarder för kommunerna och 3 miljarder för regionerna. Men alla kommuner och regioner är inte lika lyckosamma.
— Det innebär att flera regioner fortfarande inte kommer att uppnå en plusnivå, det är i så fall tredje året i rad, påpekar SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.
– Det krävs dessutom ganska stora åtgärder för att man ska nå det här resultatet på tre miljarder.
Överskottet kommer inte heller att räcka till de stora investeringar som behövs inom främst infrastruktursatsningar, skriver SKR i rapporten. Det handlar bland annat om vatten och avlopp samt klimatanpassningar.
Allra värst är det för glesbygdskommuner, som ofta har omfattande vatten- och avloppssystem. SKR konstaterar att det kan skilja 500 procent mellan olika kommuners VA-taxa.
Ytterligare en utmaning
Ytterligare en utmaning är demografiska förändringar när de äldre blir allt fler medan det föds allt färre barn.
För regionerna kvarstår också effekterna av pandemin, konstaterar SKR. Många regioner jobbar fortfarande med att komma ikapp när det gäller uppskjuten vård. Ytterligare en konsekvens är den påverkan pandemin haft på kollektivtrafiken som en konsekvens av hemmajobb. Detta innebär ett intäktstapp och enligt SKR dröjer det till 2028 innan resandet är uppe på förpandemisk nivå igen.
Källa: Tobias Österberg/TT