Staten ska bestämma var havsvindparker ska byggas i framtiden. Men något ekonomiskt stöd till vindkraftsbyggarna finns inte med, enligt den utredning som läggs fram 13 december.
I dag är det i teorin fritt fram för en byggare av havsvindkraft att ansöka om tillstånd var som helst, ett system som skiljer ut Sverige från de flesta andra länderna som bygger vindkraft till havs.
En utredning fick i uppdrag att se över detta system, och i början av 2024 fick utredaren ett stramare direktiv från regeringen som i praktiken innebär att staten ska ta över kontrollen.
Klarare regler
Och enligt vad TT erfar blir det också modellen – utredaren kommer att föreslå att det blir ett statligt anvisningssystem. Det kommer att innebära att staten utreder var det blir möjligt att bygga, och sedan får företag enligt ett auktionsförfarande lägga anbud på de utpekade områdena.
Bra, om det blir så. Det systemet borde ha varit på plats för länge sedan, tycker den elintensiva kemiindustrins branschorganisation Ikem. Då blir spelreglerna klarare, man vet från början var det får byggas utan segdragna tillståndsprocesser där försvaret till sist säger nej.
Men för vindbranschen den kanske viktigaste frågan, pengarna, finns inte med. Därmed kommer den här utredningen inte ge svar på den viktigaste pusselbiten, enligt företrädare för vindkraftsbranschen.
Dyrt utan stöd
Många projektörer har på senare tid, framför allt Vattenfall, dragit i handbromsen. Det blir för dyrt att bygga utan pengastöd från staten, har varit motivet. I andra länders auktionsförfarande av havsvindparker utgår ofta statliga subventioner. Men något sådant kommer inte utredaren att föreslå, det ingår heller inte i direktiven. För det krävs en ny utredning.
Malin Johansson, energiexpert på Ikem, är rädd för att utredningen därför blir för tandlös och tempot i utbyggnaden stannar av.
– Det är alldeles för lite fokus på användarperspektivet, vi sitter på bänken och väntar, säger hon.
Övergångsregler
Ett annat problem som uppstår, som utredaren har att hantera, är övergångsregler. De gamla ansökningarna måste städas bort och hanteras under en övergångstid. Därmed riskerar det bli ett vakuum under en övergångsperiod där de nya projekten skjuts på framtiden.
Utöver det, så har intresset för att bygga ny vindkraft, både på land och till havs, rent allmänt svalnat. Med de låga elpriserna blir kalkylerna svårare att få ihop.
Fakta: I drift och med tillstånd
Sverige har jämfört med många andra länder relativt blygsamt med havsbaserad vindkraft i drift, totalt 0,45 TWh (terawattimmar).
Lillgrund Farm, Vattenfall: 0,3 TWh (i drift 2007)
Bockstigen Farm, OX2: 0,02 TWh (i drift 2007)
Kårehamn Farm, RWE renewables: 0,128 TWh (i drift 2013).
Följande vindkraftparker har fått tillstånd:
Vattenfall, Kriegers flak, 2,6 TWh
OX2, Galene, 1,6 TWh
Vattenfall, Kattegatt Syd, 5 TWh
Skyborn, Storgrundet (överklagat), 3-3,5 TWh
Vattenfall, Poseidon, 5,5 TWh
Ovanpå det finns en större portfölj av olika långt gångna projekt, varav många, 13 projekt i Östersjön, nyligen fick nej av regeringen av försvarsskäl.
Källa: Svensk Vindenergi.
Källa: Olle Lindström/TT